Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 oktober 1850, sida 2

— ————————————— såga, såsom trohetstecken, förpantar jag det heliga vatten, hvarmed jag skall bestånkas i min sista stund, den jord, som skall betåcka mig, och den lampas låga, som skall brinna på min graf. Derpå reste han sig åter upp, råckte den unge chefen hålften af en medalj jemte ett pergament, hvarpå åtskilliga symboliska tecken voro skrifna, och tillade: — Mitt namn om dagen år Arthur dOberon. Hår år mitt receptionsintyg, och jag bifogar dertill min adelsmanna-åra, hvilken år densamma på hvarje tid och hvarje rum. — Vi antaga den med förtroende, — sade den tilltalade, — och ni skall i utbyte få råna ett broderligt bemötande. Den adlige carbonaron återtog med uttryck af aktning och utsåkt behag: — Jag kommer från Paris, hvarest jag har åran tillhöra hufvudlogen 5. Der har jag ofta hårt talas om eder, hr Bories, för det nit, den tillgifvenhet, det djupa förstånd ni och edra vånner visa i den heliga sakens intresse; och då jag begaf mig till la Rochelle, hvarest jag kommer att bo någon tid, var jag såker att der tråffa bråder, med hvilka det skall blifva mig lika ljuft som smickrande att vara förenad enom trohet mot fosterlandet. 3) Ja vente supreme.