Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 oktober 1850, sida 2

gifven ansökning blott fått sitt straff förmildradt, men icke efterskånkt. Ultra-radikalen d:r Lafaurie, åtalad för missfirmande utlåtelser mot ståthållarskapet, har frikånts af akademiska råtten i Kiel; men han år icke nöjd dermed och fordrar skadeersåttning. Insurgenternes harm öfver insamlingen i Danmark till Fredriksstads husvilla invånare ger sig luft i yttringar af den mest fanatiska råhet. TYSKLAND. Sakernas tillstånd i Kurhessen fångsla ånnu uppmårksamheten nåstan uteslutande. Det gåller icke hår blott, hvilketdera af de begge stridande partierna i landet — Hassenpflug och Kurfursten å ena sidan, stånderna och folket å den andra — som skall gå af med segern; men denna inre konflikt synes tillika bli våndpunkten för asgörandet af de tyska angelågenheterna åfverhufvud. Det synes som om de begga tyska hufvudmakterna, Preussen och Österrike, nu åndtligen skola bli nådsakade att intaga en beståmd stållning gent emot hvarandra, och antingen råcka hvarandra handen till ett desinitist ordnande af Tysklands författning, eller låta svårdet asgöra frågan, hvilken af dem båda som skall tillegna sig högsta våldet i Tyskland. Tyska tidningarnes underråttelser afvika till sitt våsendtliga innehåll icke synnerligen från hvad man vanligen får låsa i de tyska bladen och deras korrespondenser; de innehålla motsågelse på motsågelse. Några förtålja, att Österrike och Bayern gifva sina trupper order att hålla sig marschfårdiga för att inrycka i kurfurstendömet och att Preussens hållning år icke mindre krigisk; andra såga, att Österrike har återkallat marchorderna och icke vågar att såtta freden i Tyskland på spel. Andra åter, och dessa synes vara de håst underråttade. fortfara, att tala om en nåra förestående öfverenskommelse emellan Österrike och Preussen. Når man låser de tidningar, som, till följe af sin stållning, synas böra vara båst underråttade om de styrandes afsigter, då tyckes det också mer och mer bekråfta sig, att Preussen steg för steg viker tillbaka för Österrike och att det blott så mycket som möjligt söker att rådda skenet. I Neue Munch. Zeit. låses imellertid en mårklig artikel, som antages vara skrifven af bayerska ;premierministern v. d. Pfordten och år långt ifrån att vara försonlig. Deri uttalas med rena och klara ord, hvad en mellankomst från förbundets sida i Hessen har att betyda. -Det gåller att afgöra den frågan, såger det halfofficiella baierska bladet, -om Preussen verkligen allaredan faktiskt besitter envåldet i Tyskland, och om alla andra regeringar och folkstammar skola åtlyda de af Preussen dikterade lagar och erkånna dess diktatur.Sammankomsten i Bregenz torde icke blifva utan sin inflytelse på låsningen af tyska frågan. Enigheten emellan Österrike, Bayern och Wirtemberg skildras som fullståndig efter denna sammankomst, och man beråttar, att kungen af Wurtemberg under densamma skall hafva utropat: -Når H. M:t kejsaren befaller, marscherar Jag. Bayern gör mine af att förstårka sin observationskorps i Franken. Dess ösverbesälhafvare, furst Thurn und Taxis såges skola taga sitt qvarter i Wirzburg. Hvad Kurhessen angår, så visar det sig nu, att Hassenpflug och kurfursten alls icke åro sinnade att gifva ester. Man synes, genom ett eller annat manimang, hafva lyckats att tubba en del af håren till affall från sina hittills visade konstitutionella tånkesått. En del officerare och embetsmän hetas ha blifvit ångerköpte och önska att försona sig med regeringen. Ett rykte vill veta, att kurfursten vill afskeda några af de måst motspånstiga officerarne och inkalla andra från Darmstadt. mo La aa on nv