Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 25 oktober 1850, sida 2

den vackre fråmlingen, och hon erfor äfven derföre en förlägenhet, som hon förr aldrig kånt. Alltför stolt emellertid att låta denna förvirring blifva synlig, svarade hon med låtthet på alla de frågor, som den okånde stållde på henne, öfver den trakt, der de vandrade. Ty denne unge man, som visat sig känna underofficerarne i la Rochelle, och det tillochmed noga, eftersom han åfven hade kunskap om deras förslager för denna afton, tycktes dock helt och hållet vara en fremling i dessa bygder. Gilberta fåstade uppmårksamhet vid denna motsågelse, dock utan att tala derom, får att ej åter våcka uppmårksamheten på Raoulx. Hon upplyste honom om de detaljer han tycktes önska att kånna öfver dessa trakters seder, lynnen och bruk. Men den okåndes vårdade språk, hans utsökta rid-drågt, den pråktiga håsten, som han ledde, gjorde ett djupt intryck på henne; och ehuru hon tadlade sig sjelf för denna barnsliga blyghet, voro dock hennes tankar oupphörligt sysselsatta med den skillnad i rang, som herrskade mellan henne och hennes reskamrat. (Forts.) A —