Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 23 oktober 1850, sida 1

Engel och Demon. Af Bazancourt. (Forts. o. slut fr. N:o 237.) Också fattade han genast ordet, så snart domaren tystnade: — Hvad det betråffar, — sade han, — så tror jag, att jag kånner den saken båttre ån han; och huru stor skurk ni ån gör mig åran att tro mig vara, år jag icke ånnu stor nog, att icke tala sanning når det gåller att rådda en årlig mans heder. Maurice betraktade Barberousse. Denne fåstade sin blick stadigt på den unge mannen och fortfor: — Kanske skall jag hårigenom försona mina förbrytelser. Det år icke mycket att såga. I Baltimore såg jag ofta hr de Saint-Läon på klubbarne, promenaderna och på spektalet; jag visste att han depenserade mycket penningar, och insåg att jag kunde draga mycken fördel af honom, om jag sökte hans bekantskap. Så gjorde jag äfven. Hr de Saint-Låon skånkte mig sin vånskap, likasom hr Durpert mottog mig på sin bal, utan att kånna mig; och derföre, att jag icke år dammare ån någon annan. Nu, når jag yppat saken får både er och ho