Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 18 oktober 1850, sida 2

år, om ej åfven judarne hade erkåndts som statsborgare i Danmark. Vi undrade vål då vi låste detta, huru en så ljus åsigt kunnat få plats i Götheborgsposten, men vi finna nu förklaring deröfver i gårdagens vpost:, hvaruti upplyses, att sättarenpå eget beväg intagit artikeln. Götheborgspostens red. förklarar vål numera artikeln för , ogrundad, men utom det att detta må bli en ensak emellan såttaren och redaktionen, lår det icke våcka någon förvåning hos allmånheten, att finna ogrundade uppsatser ifrån det hållet. Skulle, såsom G. P. insinuerar, Handelstidningens -principalerdrillat in uppsatsen i kamratenpå samma sått som den Macferlanska trillan en gång drillades in i-Minerva, så skulle detta möjligen kunna bli en upp, slagsända för Handelstidningen att få reda på sina herrar principaler, hvilka efter hvad det förljudes, skola vara ogement rika och frikostiga — några rigtiga guldgossar — och således goda att få fast uti, isynnerhet om Götheborgspostens principaler under sina puerila bemödanden att motarbeta Handelstidningen, skulle få det insallet att till nåsta år förstöra ett något större kapital på -kamratenån i år. Vi anse oss böra såsta svenska allmånhetens sy nnerliga uppmårksamhet på en sorts subscriptionsanmålan som herr N. Lilja låtit införa på ett annat stålle i dagens tidningsnummer. Herr Lilja har redan ett kåndt namn både såsom skald och, och sårdeles som botanist, och då vi för vår enskilta del åro dfvertygade, att han, genom att såttas i tillfålle att företaga den vetenskapliga resan, skulle kunna gagna sitt fådernesland åfven i praktiskt hånseende, genom att förse våra trådgårdar och orangerier med nya och rara vexter, och tillika genom sina iakttagelser blifva det egentliga landtbruket till mycken nytta, våga vi uttala den förhoppning, att han icke förgåfves skall hafva adresserat sig till Svenska nationen, och i densamma velat se en högsinnad mecenat. Siockholmsposten har i dag så sent anlåndt att vi icke hinna meddela något annat af dess innehåll ån Aftonbladets börsberåttelse, men vi kunna lugna låsaren dermed att nyheterna hvarken åro så många eller så vigtiga, att man förlorar något genom en dags våntan. ———