Article Image
Vidare: ÄÅngbåtspassagerarne återvända till den för kolerasmittad förklarade staden; bege sig landvågen genast hit åter, få nys om att bevakning blifvit anstålld utom tullen. Några dröja på resan de trenne dygn man då ansett behöslige för 41 så inslippa såsom renad, (nu, åtta dagar sednare, fordras fem, för ett och samma åndamdly andre, mindre hederlige, smyga sig på omvägar in i staden. Somlige upptäckas icke alls; en gallkrögerska smyger sig hem till sin kula om natten, såtter sig genast i beröring med sina finkelluktande trashankar; spårras ikring omsider fram på förmiddagen, och — spårrningen vid tullbommen år hvad som bår anses hafva afvändt smittan ?! — Än vidare: Postiljonerne framila från den kolerasmittade staden. Medan det att tvenne snållpostiljoner föras under en slags bevakning ett par gånger i veckan genom staden, motas tvenne ordinarie hvarje tisdag och fredag en half fjerdingsvåg utom tulln, der de stiga af kårran och postmästarns utskickade såtter sig upp bredvid, just samme skjutsbonde, som nyss setat jemte postiljon, hvarefter det bår af med begge till postkontoret, hvarifrån den bonde som skjutsat postiljonen beger sig till sitt qvarter, och så vidare, ut kring hela staden med de kommissionspaketer som — posliljoneu i den kolerasmittade staden emottagit och till en del kanske nårmast kroppen förvarat! — Medge måste man, att den skall hafva bemannat sig med mer ån ett Kongl. svenskt pepparkorns tro, som, efter en slik abderitisk spärrnings försigtighet, vill inbilla sig och andra, att de dryga kost— som på spärrningen slösas, äro väl använde!— nnu vidare: En samilj anländer, för ett notabelt bröllop i staden, srån kolerasmittad ort; vipps vakt för husets port, emedan den förändringen, som de resande ovetande vidtagits, att för purisikation nu sordras sem i stället sör förut blott tre dygn, gör ett dygns inspärrning ifrån bröllopshögtidligheten, dem och samhållet nödig, om just ån icke särdeles brudgummens syster angenåm: hvarunder den tillfålligtvis å gatan stående vården för huset, med sina tre små barn, icke år tillåtet att till hustrun och de andra barnen inkomma; under det den bonde som hela tiden setat bredvid herrn å kuskbocken får vistas ute bland hopen, ty, två soldater stå med sina huggare på trappan fårdige, att mota den friske husfadren inkomma till de friska sina, i våningen under den spårrade; nej, ej ens ett par af den tillämnade unga brudtärnan sydda sidenstrumpeband få genom fönstret utlangas, för att bruden för aftonen tillställas; man korsar sig och flyr, likasom hade nåmnden bestått af kyska brudar som dessa söta bandstumpar blifvit affordrade af aftonens marskalkar; icke sig erinrande, att man blott några dagar förut inhåndigat ett stort pakett Handelstidningar med ångbåten ankomna direkte från kolerastaden! Den resande familjen vill nu under betåckning återvåuda. Omöjligt! Farsen hade dermed i det närmaste varit slut. Dygnet löper imellertid till ända, rökning verkställes lika högtidligt inom huset såsom för sexton år sedan hår och i Ryssland; men icke å husets folk! de för kolerasmittade ansedde slåppas derefter nt — och jemte dem får jemvål allt husets folk, som under belågringen med de förre haft en stundlig beröring, äfven slippa ut, såsom ansedde fullkomligt renade genom — blotta nämnde sormalitet för de resande! Lefve inkonseqvensen, lefve spårrning, lefve — dumheten såsom det af somliga ansedda förnåmsta skyddsmedel emot koleran! — Men, slutligt till styrelseåtgårder. Att först då man fått nys om, att kolerafarsoten spridt sig åt Öster, spärra emot öster, att, då man hunnit ana att den möjligen kan bli öfverförd till norr, spårra emot norr, kalla detta att ha fredat sig för koleran genom spårrning; att anvånda fem dygns karantän för landvågen ankommande kolera misstånkte och tio dygn för de sjoledes anländande, hår och der blott ett stenkast mellan dessa tullar, synes ej vara illa tånkt och tillstålldt för att hoppas ha betryggat sig emot farsoten. Man såger: Narrar påstås de vara, som ,sila mygg och svålja kameler,, men månne icke hår kan tilläggas, salige de, som icke se, men duck tro., Som alltså häraf följer att en fullkomlig späårrning år alldeles omöjlig, och till och med en ofullkomlig icke i längden år verkstållbar förutan hela samhadllets totala undergång, både i ekonomiskt och fysiskt afseende; så anser insåndaren blott omtånksamhet, utan akolerakoller,, samt lugn i själen och frihet i allmånna rörelsen, såsom ingen kolerafarsot ens existerade, utgöra det bästa skyddsmedel emot densamma; och dermed punkt.

16 oktober 1850, sida 2

Thumbnail