0 — — a ST KBTÅEmv F—— : errr — LT—J eTLT—T—A Vidare om spärrningar. Man låser i Skaraborgs låns tidning: -Spårrningar för kolerans utestångande åro nu i en mångd orter dagens lösen, oaktadt man ingenstådes år allmånt öfvertygad, att farsoten på sådant sått verkligen kan utestångas. Men de tviflande vilja ej upptråda med rakt motstånd, dels af aktning för andras åsigter och dels emedan hvarje försigtighetsmått verkar lugnande på mångens sinne. Fördenskull får det gå som ett slags konsiderationsoch samvetssak, icke såsom grundad öfvertygelse. Så hafva regeringar, myndigheter och kommuner inråttat karantåner, kordonger, cerneringar, vakter m. m. allt af vålvillig omtanka om menniskors vålfård och lugn. Denna, liksom all nitålskan, år vacker; frågan år blott: år den vis? Inga åtgårder kunna anses nog visa och kloka, om de ej med såkerhet leda till det åsyftade åndamålet. Nu har man i åtskilliga lånder, der farsoten hårjat, öfvergifvit spårrningssystemet, lemnat rörelsen fri, och åt den enskildte sjelf omtankan om sitt båsta. Detta år erfarenhetens lårdom. Då i förra veckan spårrning för hufvudstaden ifrågakom, voro tankarne mycket delade, och några de erfarnaste låkare förklarade en sådan åtgård åndamålslös. Spårrningsåtgårders gagn och åndamålsenlighet låta sig således betviflas. De företagas såsom förestafvade af vålvilja, konsiderationer och oro. Om de kunna antagas vara gagnlåsa, åro de då alldeles oskyldiga, eller åro de ej rent af skadliga? Allmånna sundhetsreglor mot koleran söreskrifva: att akta sig för förkylningar, att så litet som möjligt åndra sin vanliga ordentliga diet, att vara lugn till sinnes, att hålla renligt, att begagna sund föda, att vara ordentlig i sitt lesnadssått o. s. v. 2: a Befrämjas nu eller motverkas genom spårrningar möjligheten att uppfylla dessa officiella föreskrifter? — Arbetare, som åro vanda vid jemn och rask verksamhet, stå som vakt vid stådernes tullar i håstens regn och kyla, dag och natt overksamma, och kunna derunder hvarken -akta sig för förkylningar eller hålla sin vanliga dietGenom hämmade kommunikationer, instålld rörelse och sjöfart uppkommer minskning i arbetsförtjenst; så sysslolöshet; deraf oordentlighet och nåd, med thy åtföljande bekymmer i stållet för lugn till sinnet;elånde, osnygghet och hunger i stållet för -renlighet och sund föda-. Till och med kan ju så hånda, att icke allenast stegrade priser uppstå utan till och med brist på en mångd förnödenheter och artiklar, som kråfvas för den -vanliga dieten-. Lägg till 2 . 8. allt detta spårrningarnes egna svårigheter, samt den oreda, den förbittring och förbistring de föranleda mellan kommuner och enskildta, så år det särdigt med den goda -ordningen och lugnet-. På sådant sått blifva spårrningar förträfsliga anstalter att tillskapa fulldanade kolerapatienter, i stållet för att afhälla smittan. I Rom rådde en gång stor hungersnöd: höfdingen Pompejus hade i fråmmande land samlat en stor laddning lifssmedel, och var med dessa stadd på segling till den nödstållda staden. Storm uppstod och skepparen ville icke segla. Men Pompejus, som tänkte på folkets nåd sörklarade:-FVör oss år angelåget att segla, icke att lefva-. Han åtlyddes,