Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 oktober 1850, sida 2

llenastyrandet. Aftonbladet innehåller några särdeles begrundansvärda reflexioner med anledning af grefvens af Chambord beryktade och i Frankrike utskrattade manifest. Efter att hafva uppehållit sig vid 1:a punkten enligt hvilket grefven förkastar all apell till nationen, och efter att hafva visat att detta förkastande icke utgör någonting annat ån ett uttryck af samtliga de regerande dynastiernas innersta tanke öfvergår Å. Bl. till andra punkten eller den, hvari grefven förbehåller sig politikens högsta ledning och yttrar sig sålunda: En annan omståndighet, som gör det ifrågavarande manifestet serskildt mårkligt för låsaren hår i Sverige, år innehållet af den andra punkten deri. Man skulle nemligen i vår tanka, om man ville såtta en spegel framför ansigtet på våra hårvarande officiella politici, vare sig de konservativa eller de dkta grå, få se alldeles samma fysionomi drag för drag framtråda, som den, hvilken visar sig i grefvens af Chambord förklaring i denna del. Ty att monarken personligen förbehåller sig politikens högsta ledning och sjelf vill beteckna de mån, åt hvilka han vill anförtro tillämpningen och anvåndningen af denna politik, utan att folkviljan skall ega någon rättighet att diktera systemet, hvad år det vål annat ån den hår enligt grundlagens bokstaf gållande låran att konungen skall -allenaästyra riket, det vill såga vål inhemta råd, men allena besluta, jemte alla de maktsallkomlisheer konungen i öfrigt hos oss innehar? Af det sått, hvarpå grefvens af Chambord förklaring upptagits och vidare kommer att upptagas i Frankrike, jemfördt med de begrepp, som hos oss åro de rådande i afseende på konungamaktens stållning till det representativa systemet, kan man sålunda också få ett intressant tillfålle att bilda sig ett någorlunda tillförlitligt omdöme om den politiska ståndpunkt, hvarpå de båda nationerne befinna sig.