Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 oktober 1850, sida 1

AiAii På morgonen den 12 kl. 2 blef det oroligt skogarne och backarne söder om Eckerndrde en lått skärmytsling utvecklade sig hår, medan det ånnu var mörkt. Holsteinarne låto uppstiga trenne raketer. Det blef dager, en vacker, varm dag, solen brånde starkt; ånnu en lång stund var det lugnt. Vid middagstiden bemårkte 10:de låtta bataljonen under öfverstelöjtnant Reder fiendens annalkande. Denna bataljon hade förposterna och stod långs utmed åloppet vid Holm och ett stycke såder om Kochendorf emellan ån och vindeby-Noer. Större massor af håstoch fotfolk visade sig och trångde våra fåltvakter tillbaka, en omståndighet, som allaredan våckte uppmårksamhet, enår fienden under de eljest dagligen förefallande småstriderna icke plågade göra detta. Snart blef gevårselden håftigare; Holsteinarne uppehöllos en tid. Med begagnande af hvarje liten håck, hvarje föremål som erbjöd ett skydd, drogo sig derefter 10:de bataljonens tre kompanier, på order, i kedjor öfver heden hastigt tillbaka får det så öfverlägsna angreppet. De ledo icke litet under vågen; enskilta soldater, som voro sårade, utmattade eller afskurne under patrulleringen, föllo i fiendens hånder. En af kaptenerne såg sin lille hornblåsare, som han höll mycket af, med blodigt hufvud medvetslös störta till marken. Den stackars gossen! utbrast han och gick vidare, ty att bringa bort döda kunde man icke tånka på i kedjan. En stund derefter hörde han en signal blåsas, vånde sig om och såg till sin stora förvåning den lille hornblåsaren vid sin sida. -Hvad min gosse, utropade han, år du icke dåd? — Nej, icke det minsta, hr kapten, sade om blåsaren, men det var bra, att jag icke var ett half tum högre!lDe tre kompanierna hade dragit sig tillbaka öster om Langsee-sjön, medan 4:de kompaniet, betåckt af dragoner, gick tillbaka från Holm vester om sjön. Holsteinarne hade ett dgonblick visat sitt kavalleri; snart försvann det dock i en liten fördjupning och kom icke mera fram, ehuru den Öppna terrängen kunde synas gynnsam för dess inhuggning. (Forts.)