Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 oktober 1850, sida 1

mar af tobaksrök och återtog efter en stunds tystnad: — Den der icke vill arbeta, han skall icke heller åta! Det år åtminstone myrans system, och som jag finner aldeles förtråffligt. Det år också derföre som jag kommit att språka litet enskildt med dig. Maurice fortfor med sin promenad och svarade icke; han mårkte dock ganska vål, hvarthån Barberousse syftade. Denne fortfor: — Du kånner ju hr Durpert? Du umgås till och med ganska förtroligt i hans hus. Vi måste draga fördel deraf. Maurice stannade plötsligt midt framför Barberousse; blodet steg upp i hans ansigte. Barberousse förbryllades icke det minsta. Med samma flegma återtog han, i det han med lillfingret bortstötte den hvita askan från sin cigarr: — Den der historien med den krossade vagnen, de skenande håstarne, den unga råddade qvinnan år ödets verk; var icke otacksam mot ådet, Maurice! Den. unge grefven darrade i alla lemmar; han kände det kritiska ögonblicket nalkas och hans hjerta klappade håftigt och ojemnt. Bearberousse iakttog alla hans rörelser, men I stod fast vid sin ide; ty han hade blifvit van