antingen stadsästa eller fräntaga dem deras handelsrättigheter. För att få ett totalbegrepp om prestvåldets förträsslighet och den förbindelse, hvari Romarne böra stå till Louis Bonaparte, detta väldes nobla återstållare i romerska staten, . behöfver man endast låsa följande utdrag ur ett i ett Wienerblad intaget bref från en åsterrikisk officer i Bologna: Man år hår i staden knappt såker lör sitt lif, man måter ansigten, ur hvilkas Ögon tusen dolkar blixtra. De romerska provinserna, isynnerhet vågarne hårifrån till Ferrara och Ancona,) emellan Imola och Forli, åro uppfyllaa med röfvare. Man vet icke om röfvaren år en stor herre, en bonde eller en landstrykare. Rof, mord, otukt höra till ordningen för dagen. Och denna djupa, gräsliga kråfta har icke endast sin rot hos nationen. Når regeringen var osåker, flydde hon; nu, då Fransmånnen och Österrikarne betrygga hennes såkerhet, år hon döf för hvarje eftergift. De fattige åro utan förtjenst, de rike, de förnustige krånkte. förfördelade, uppeggade ända till det outsläckligaste hat, enår blott de andlige erhälla bestållningar och embeten — se der hvad som bildar stofset till revolutionen. Så långe romerska staten år besatt af fransmän och österrikare, kan det icke vara frågan om en revolution; det första steg, vi I taga till en utmarsch, blir allmånna signalen till en sädan.SPANIEN. Drottningen försäkras hafva utnåmnt Louis Bonaparte till riddare af gyllene Skinnet. PORTUGAL. i Enligt de sednaste underråttelserna från Lissabon af den 19 Sept. våntade man derstådes en militårrevolution, hvars mål var att stårta drottningen från thronen och inråtta en förmyndareregering, och marskalk Saldanha såges stå i spetsen för sammansvårjningen. Den återstående tvistepunkten med Amerika kommer, enligt statssekreterarens Websters Önskan, att afgöras af president Bonaparte som skiljedomare. BELGIEN. I Den 23, 24 och 25 Sept. firades i Brussel med stor pomp och lysande högtidligheter den vanliga Septemberfesten till åminnelse af den revolution, genom hvilken Belgien för 20 år sedan lösryckte sig från Holland. POLEN. Ett försök göres för att utröna huruvida en ångbåtsfart kan såttas i gång på Weichseln och San. Lyckas försöket, så år en ångsartygsförbindelse satt i gång, emellan Gallizien och Danzig, hvilken skulle blifva af största vigt för spanmålshandeln. TURKIET. Flyktingsfrågan år åter bragt på tapeten och hotar med nya förvecklingar. I September lopp den tidpunkt till ånda, vid hvars slut det skulle stå Kossuth och de andra flyktingarne fritt att lemna Turkiet, och Porten hade redan fogat anstalter för deras öfversart till England eller Amerika. Nu krånglar Wienerkabinettet och fordrar, att den stipulerade tiden af ett år skall råknas från den dag, slyktingarne affördes till Kutahia, hvarigenom deras frigifvelse skulle förhalas i flera mänader. Porten såges emellertid stå fast vid sitt beslut och råknar på understöd af engelska och franska gesandterna. Bosniens turkar skola förklarat seraskieren, att de fortsåtta kampen för sin sjelfståndighet, så framt deras bördor ej blifva låttade. AMERIKA. Man har notiser från Newyork af den 11 och telegrafiska depescher af den 13 Sept. Nyheterna åro af stor vigt. Äfven representanternas hus har antagit billen om Californiens upptagande i unionen och den nya statens senatorer hafva redan tagit såte i öfverhuset. Unionen råknar nu 31 stater, Af bäda husen har derjemte antagits billen om gebitet Nya Mexiko, hvilken beståmmer en era a KKR OR RO OO O OO OR I II IE OUT Ä — Att begagna sig af det ådla förtroende