Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 oktober 1850, sida 2

klarar sitt parti icke vilja veta af nägon sörlångning af Louis Bonapartes presidentskap. Antingen en grundlagsenligt vald president, eller den legitima monarkien, derhån resumera sig dess åsigter i lösningsfräågan. Alexander v. Humboldt och konung Otto af Grekland våntas i Paris. Den 24 på morgonen egde rum en stor revy vid Versailles öfver 19,000 man af alla vapen. Gesandten från Repaul beledsagade presidenten, som emottogs med ropen: -Lefve författningen! Lefve republiken!och åfven med ropet: -Lefve Napoleon!Under första delen af revyen iakttogo trupperne en fullkomlig tystnad, men sedan de på Bonapartes bekostnad blifvit ymnigt förplågade med vin, sick man höra några af dem håja de rop, som så mycket smeka hans öron, men dessa rop funno dock många republikanska gensvar. Denna traktering hade imellertid till följd, att den desilering, som derefter utfördes, gick ytterst illa. Får öfrigt eger denna revy igen pohtisk vigt och aflopp utan några mårkligare demonstrationer. Den emellan Rosas och amiral Lepredour afslutade traktat innehåller, enligt engelska tidningar, 13, till stårsta delen för Rosas ytterst förmånliga beståmmelser. Montevideo, för hvars oafhångighet striden förts, prisgifves genom denna traktat åt Rosas kreatur, Oribe, och dess förnämsta försvarare, de främmande trupparne (till större delen fransmän) skola, enligt hvad uttryckligen år stipuleradt, afvåpnas af fransmånnen. Franska och engelska fiskare beklaga sig öfver att telegrafen under hafvet skadar dem i deras nåring. Brett, telegrafens uppfinnare, har föreslagit att betala dem en årlig summa i skade-ersåttning. Monitören motsåger den underråttelsen, att underhandlingar inledts med Belgien om en tullförening.