Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 september 1850, sida 2

han ringde med häåftighet. åndtligen en till hålsten yrvaken, till hållt eller snarare Barberousse, ty detta var har verkliga namn, skyndade in och stångde då sluppit undan för godt pris. Har du ett tån Han ringde ånnu en gång: s Så fortfor han alt ringa en god stund, til förskräckt röst frågade: — Hvem år det? — Barberousse, — sade Tom-bull. — Men frun sofver. — Öppna åndå. —Herrn år icke hår. — Bah! öppna åndä. I Porten öppnades slutligen, och Tom-bul ren ifrigt. — Hvad står på, herr Barberousse. — Jo, det år så, mitt kåra barn, att ja ljus? — Jag skall gå efter ett. — Det behåfs inte. Har du blott ett lju: — Ja. — Eld bår jag alltid på mig. — Min Gud! — ropade flickan så sna hon kunde urskilja ansigtet på Barberoussse — hvad har då håndt er? (Forts.)