Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 september 1850, sida 2

—— —————— den ... kånde han en portfölj. bemågtigar sig den och störtar mot en dörr, som han vet leda till en annan trappa; men denna var stångd likasom de andra. Ovåsendet der nere hade blifvit försärligt. Bad-boy och Tomby hade tydligen blifvit öfverflyglade och kåmpades nu en förtviflad kamp; det var en verklig regular row; under dessa anfallsoch nådrop anvånde Tom-bull fåfångt sina krafster mot denna dörr, bakom hvilken råddning våntade honom. Larmet ökades, faran blef Större; då öppnade han ett fönster och firande sig ned på pelarne till en balkong, uppnådde han gården. Redan hade han uppnått den låga muren, som de trenne kamraterne öfversligit för att intrånga uti intendentens hus, då ett böss-skott afsköts och en kula tråffade honom i axeln; men illa riktad i mörkret, snuddade den blott något vid köttet, och Tom-bull fortsatte sin våg. Bullret af denna nattliga strid och smållen af skottet hade ditlockat några poliser. Förgåfves smyger sig Tom-bull fram i skuggan af muren; den amerikanska polisens fina våderkorn hade redan upptåckt honom; likasom hjorten i skogarne, borde nu mera ingentii annat kunna rädda honom ån ha Me ben. Men Tom-bull var tillika skicklig och klok skålm. Under det