Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 18 september 1850, sida 2

skiljas åt, och gå hvar och en åt sitt håll. Ni känner vål Saint-Giles-street? x — Ja, det år såkert, — sade Bad-boy, — der har jag, på min åra, hast en rolig lek med en god pojke bland mina vänner, som håll vad med mig om tio krus af old-Toms. Föreställ er, att vid första knytnåfveslaget försvann venstra ögat. Det hångde så gracidst ned på kinden, att det var en hjertans lust att se derpå. — Bad-boy, du skryter, — sade Tomby, — det år vål ingen annan ån du, som kan göra ett godt arbete. — Ett krus genever för första hugget, — inföll Bod-boy, uppvecklande årmarne. — Jag har god lust att slå ut hågra eller venstra ögat på dig, hvilketdera som behagas, — återtog Tomby med sardoniskt leende. — så mycket ni behagar, mina vånner. — sade Tom-bull, — jag skall till och med på egen bekostnad, mina englavånner, hjelpa till med ett och annat vål rigtadt slag: men, för dgonblicket år det ju fråga om att förpassa en hop dollars i våra tomma fickor. — Det år rått, — sade Bad-boy; — det år båttre ån att förtjena några ömkliga skillingar med att lossa pråmar vid hamnen. — Till Saint-Giles-street då, — sade Tomby.