så begår jag intet båttre. . .. Se hår åro hundra dollars till om ni behagar. Återigen förlorade han. Men Barberousse var en envis spelare. — Jag trotsar min otur, — sade han, och lade ånnu en gång hundra dollars på bordet. Äfven dessa gingo förlorade. — Ni har beståmt rått, — sade en af de parerande, — det år en lycka för er att hr Johnson denna morgon reste ut på landet. Hastigt lyfte Barberousse upp hufvudet. — Ahl... hr Johnson år på landet? — Ja, han stannar der i tvenne dagar. — I tvenne dagar ... Ahl — återtog Barberousse för andra gången. Och emedan han just nyss förlorat det femte partiet steg han upp. — Mine herrar, — sade han, — jag afstår platsen till någon lyckligare. Derefter gick han ut i en annan salong, tog en tidning och satte sig; men om hans ågon voro fåstade på bladet, voro hans tenkar långt derifrån. Efter några ögonblick kastade han tidningen på bordet. — Det vore en god kupp att göra! — sade han med låg röst. Och med båda hånderna stråk han håret ur sin panna, likasom om dess tyngd besvä