Fredskongressen i Frankfurt. (Forts. och slut.) Derefter blef den 4:de resolutionen, i hvilken uttalas en förkastelsedom ådfver alla lån i utlandet till krigsrustningar, i största hast upplåst för församlingen och utan vidare ordande genast enhålligt antagen och dermed slutades den andra dagens förhandlingar. I mötet den 24 förekom den 5:te resolutionen, i hvilken drifves den satsen, att staterna måste afhålla sig från hvarje inblandning i hvarandras angelågenheter. Straxt i mötets början upplåstes en skrifvelse från professor Biedermann från Leipzig, hvari han förklarade, att han i Slesvigholsteins nuvarande förhållanden såg ett hinder för sig att bivista kongressen. Nägot sednare upptrådde en D:r Bodenstedt från Berlin, hvilken af några Slesvigholsteinare blifvit vidtalad att resa till Frankfurt för att vinna fredsvännerna för deras sak, och föreslog B:dt kongressen att taga slesvigholsteinska frågan under förhandling och nedsåtta ett utskott till dess utredande; han var öfvertygad, att, om kongressen, genom sina medlemmars stora inflytande i Frankrike, England och Amerika, bidrog dertill, att råtta förhållandet af denna sak klart framstålldes och insåges, skulle den göra mera för verldsfreden, ån genom alla diskussioner. Hår blef han afbruten af presidenten, som förklarade, att politik var utesluten ur kongressens förhandlingar; sympathier hyste vål alla för Slesvisholsteinska saken. Richard Cobden yttrade sig då ungefår så hår: Dr Bodenstedt år i dag ankommen htt med en uppmaning till kongressen från flera ansedda mån i Berlin, deribland professor Grimm och hertigdömenas ministrar, att uttala sin tanka om dessas strid med Danmark. Komiten har lemnat denna uppmaning utan afseende, emedan kongressen icke af begge de stridande partierna blifvit anmodad att yttra sin mening och vidare, genom assgisvandet af ett votum på den ena partens uppmaning, skulle krånka sin egen icke-inblandnings princip, och för öfrigt, emedan det öfverhufvud ligger utanför dess område.Dr Creizenach från Frankfurt protesterade emot, att Tyskarnes deltagande i fredsverket uti Frankfurt stördes genom deras sympathier för de nordtyska bråderna. Richard Cobden utlåt sig derefter rätt pikant, sålunda: Jag tror mig i några tyska vånners hjertan låsa ett litet förbehåll emot icke-interventionen, Mot en intervention för