ma af 4000 piaster. Staden antog naturligtvis hans anbud med glådje och uppgjorde strax ett skriftligt kontrakt med honom. Öfverste X. drog med sina vånner och upphann tredje dagen derefter indianerne, som hade dragit sig tillbaka till sin stam. De tvenne partierna angrepo hvarandra. Der kåmpades till håst och med lodbössor. Indianerne begagna i striden följande taktik: med den ena handen hålla de sig fast vid håstens mahn och lågga sig långs utmed sidan af håsten på så sått att blott ena fotsulan blir synlig. Med denna, som år tryckt tått in till håstens rygg, förstå de att ypperligt bibehålla jemnvigten. Imellertid har den amerikanske jågaren ett så såkert Öga, att intet föremål, om ån aldrig så litet, undgår hans ,vingade lod. Till indianernas stora förskräckelse tråffade derföre alla öfverste Xis jägares kulor just de obetåckta fotsulorna. Efter sju till åtta dagars frånvaro återkom öfverste X. till Durango. Han hade förlorat tre af sina kamrater, men lyckats befria alla fångarne. Långtifrån dock att visa honom någon erkänsla för hans ädagalagda tapperhet, vågrade Durangos innevånare att utbetala den lofvade summan och befallte amerikanarne att lemna staden. På detta oförskämda budskap svarade öfversten, att han icke droge bort förr, ån han hade