Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 31 augusti 1850, sida 1

Ungelsmännens och Fransmännens begrepp om borgerlig frihet. (Forts. fr. n:o 192.) Det allmånna erkånnandet af organisationen gör, att fransmannen för hvarje fårbåttring först fåster sina blickar på regeringen. Individuelt sjelfförtroende finnes icke. Medan den britiska racen söker genomföra frihetens id, genom den fria industrien, så ropa fransmånnen på arbetets organisation, och i öfverensstämmelse dermed har Louis Blanc framlagt en plan, hvilken synes oss som ett odrågligt tyranni och tillintetgörelse af individens sjelfståndighet. Medan vi uti England se ett måktigt privatsållskap, anti-corn-law-league, strida mot det starkaste intresse, som någonsin funnits i en lagstiftning, nemligen det som rörer britiska jordbruket, och slutligen sågo regeringen nödsakad att öfvergå till dess leder, finna vi i Paris icke en enda förening, som fullföljde något enskildt praktiskt företag, utan med tillbjelp af den båsta organisation, justitizoch kultusministern samt andra hvilka bildat tidigare organisationer, dessutom en minister för allmånna arbeten och, om vi af tidningarne blifvit rått underråttade, till och med en minister för framåtskridandet. I den engelsk-amerikanska friheten finner hvarje rörelse icke allenast sin början hos folket, utan åfven sitt praktiska genomförande; i Frankrike deremot våntar man att friheten praktiskt skall begynna med organisation genom regeringen, och sedan nedstiga till folket. Detta år så fullkomligt sannt, att ett stort antal fransmån (vi anse det för minoriteten, men det år åtminstone den verksamma och prononcerande minoriteten) helt och hållet tyckes hafva uppgifvit den tanken, att efterstråfva friheten, såsom hufvuduppgift, och ropa i stållet på en ny social organisation; en ganska verksam och vidt utgrenad förening i Paris har också verkligen utvecklat ett banr, hvarpå ordet frihet var utelemnadt, och såsom valspråk ditsatt: Jemlikhet, gemensam skyldighet, broderskap. Hår hafva vi karrikaturen på fransk frihet, likasom den hår ofvan nämnde nyttighetstheorien var på den engelskamerikanska. Jemlikhet och gemensam skyldighet åro nödvåndiga grunder får hvarje samhålle; utan gemensam skyldighet kan intet folk existera såsom folk, ingen stat såsom .enniissssssssss; Ä