Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 31 augusti 1850, sida 1

Också en smula Theologiskt. (Meddeladt från landsorten.) (Forts. o. slut.) Från begreppet ,tusen åriga riket, har anken icke långt till begreppet Apocalypsohannis Uppenbarelsebok). Hvilka åmnen ill anderika betraktelser erbjuder ej denna, en mårkvärdigaste bok i vår Heliga skrift? Dess författare Evangelisten Johannes var n man med utomordentliga naturgåfvor och n djup framtidsblick. Kristus fann honom örst vid stranden af Generaret: han vår då nnu en fattig fiskare, sysselsatt med sina åt (Luc. 5 k. 10 v.) — således, likasom de este apostlarne, utgången från den arbetane klassen. — Han sållade sig snart till det illa parti af fattiga, men råttskaffens judar, vilka samlat sig kring Kristus. Men efter en sorgliga katastrofen vid Golgatha, då den dlaste och visaste, som någonsin jorden buMit, böjde sitt hufvud på korset och dog, ett ysser för den judiska hierarchiens ståmplingar, återfinna vi honom i bestyrelsen för den illa kristna communistförsamlingen i Jerusalem Ap. gern. 4 kap.) Hans milda men alfvarliga karakter, hans annt christliga sinne, hans rörande kårlek ill sin Herre och Mäåstare hafva af samtid ch efterverld förvårfvat honom namnet — den lsklige. Han var en bland de verksammaste tbredarne af de evangeliska sanningarne på Borden. Dock, oaktadt han frimodigt, som det nstår en christen, för Herrans skull, underastade sig de måktigas hat och förföljelser, ar han icke desto mindre den ende apostel, om dog en naturlig död, som var martyr för anningen ) utan att blifva offer för den. an dog nåmligen som biskop i Efesus, i en anska framskriden ålder. ) Traditionen förmäler, att han blifvit neddoppad i judande olja, men likväl undgått döden.