Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 augusti 1850, sida 2

serna hafva så många sel som helst: förslaget bör just ega de flesta möjliga bristfålligheter; ja. båst vore, om förslaget utgjorde från början till slut en enda stor felaktighet; ty — såger Bore — förslagets svaga sidor komma att göra en revision af detta förslag, i fall det antages till lag, högst påträngande; dess fel komma ej att skada men vål att gagna liberalismens sak. Ack, om sörslaget möjligtvis kunde vara litet mera selaktigt och bristsåligt åndå! Ack, om det vore riktigt galet, rasande, vanvettigt! Hvilket gagn skulle ej liberalismens sak då draga af dess antagande såsom lag! Ju befångdare en söreslagen lag år, desto snarare bör han antagas. Det år tydligt och klart. Men om nu det hvilande förslaget icke blir antaget, så torde Bore, den knipsluge, hafva i beredskap ett annat, som riktigt med besked kunde gagna liberalismens sak-. Mången enfaldig stackare kunde vål tycka att det vore litet löjligt, litet dumt, litet orimligt att antaga ett lagförslag just derför att dess fel och brister göra det omöjligt, eller, med andra ord, göra en omredigering -högat piträngander. Kanske skulle han tillochmed anse sig böra le åt ett sådant antaglighetsskål. Men Bore, som båttre vet, sitter lugn i yfverboren vårdighet och allvarsamhet samt håftar medlidsamma blickar på det ensaldiga och förblindade solket. Nu kommer Codan. Den år komponerad af oss sjelfva, enår den Borealiska icke förefaller oss riktigt passande. Då de för förslagets antagande förebragta skål på intet sått kunna uppvåga de motskål, som tala för dess förkastande; Då förslaget visserligen afskaffar den nuvarande fördersliga ståndsrepresentationen, men i dess stålle inför en vida fördersligare ståndsrepresentation — ty stånd uppkomma af samhållsklasser, som doteras med skilda politiska råttigheter i och för representationen —; Då antagandet af förslaget, enligt de sannolika beråkningar man derom på förhand kan göra, långt ifrån att väcka allmän-anda, tvårtom kommer att måktigt underblåsa partisinnet; Då förslaget icke i något afseende grundlågger en sannt konstitutionell eller barggmentarisk styrelse, utan snarare skall äterföra oss till samhållsförhållanden, liknande den så kallade -srihetstidens-; Då förslagets mångtaliga, af alla partier erkånda fel och brister, i håndelse det blefve antaget, genast skulle påkalla dess totala omarbetning; Då förslaget icke i något hänseende hvilar på någon persektibilitetsprincip och således dess brister svårligen kunna afhjelpas utan genom en våldsam omstörtning: Anse vi de liberala göra fåderneslandet och friheten en våsentlig tjenst, om de förhindra förslagets genomdrifvande till Jag. 2 em mr 1