Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 26 augusti 1850, sida 1

———s—— —— ————57— I — Visserligen. .. . Men jag ålskar variation, såsom du vet. ... — Ja, gudnås ... alltför mycket. oo Och det vore mindre nobelt att begagna samma concept, ja t. o. m. samma fraser, flera gånger. . .. — Ännu noblare vore det att icke behåfva dem alls. Du vet, att jag studerat mig serdeles vål in i den nyare romanlitteraturen.... — Jo... det mårker man ty vårr på ditt låttsinniga beteende. D och att jag numera helt och hållet har dess språk i mitt våld... I Ja... och dess vacklande karaktär likaledes. — Också skulle man tro att Alexandre Dumas sjelf författat mitt farvål... så pikant i I år det... . — Ja... och så låttfårdigt! — hör på!... Min bästa Charlotte! Iuag år sannerligen i stor förlägenhet huru Jag skall kunna uttrycka mig rigtigt, ty jag rill ej att ni skall missförstå mina ord. -Jag har långe och allvarsamt tånkt på den förbindelse vi sedan någon tid tillbaka åmnat