Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 24 augusti 1850, sida 1

kan som trivialskollärare användas. Inspruck 1846. Stitt-skolöfveruppsyningsman Hufvudskolans direktör. Skoldistriktsuppsyningsman Lårare vid hufvudskolan., Ni har inom en kort tid lärt ganska myeket, och kan nu blifva en ordentlig trivialskollårare, utan någon annan examen; ej sant? Jo; så snart det blir någon ledighet vill jag söka; ty som bitråden hafva vi ganska litet att lefva utaf. Höra mycket har ni? ton fri kost, tvått och boning i klockarecården hafva vi 30 a 40 gulden i lån. Kånner ni hvad lagen såger om skollårares aslåning i Österrike? I Det kan ni lått få veta, ty hr Messner (klockare) har politische Verfassung fär die öÖsterreichische Volkschulen. Han gick efter den 368 sidor tjocka boken i oktav och vi låste tillsammans i X afdelningen följande: i Efter beståmning af år 1785 skall en hvar i skollårare på landet hafva i lön icke mindre ån 130 gulden årligen, hvilken med 20 guld. kan förhöjas, då likvål alla inkomster lrän kyrko-och klockaretjensten inberåknade.. Vid nyuppråttade skolor måste man också tillse. att skollårarelönen uppgår åtminstone till 130 a 350 sulden (d. 30 Okt. 1837)Hvad står i denna författningssamling om undervisningsmethoden? pen Besl-lankasterska låromethoden år ej tillåten att användas i solkskolorna (d. 30 Okt. 1820 och d. 18 Mars 1837) — — — och vidare: Nu visar oss psykologien, att minnet år den herrskande själskraften hos barnet; methoden måste alltså söka att bilda minnet. Men för att vara en öfverensståmmande bildning af alla sjålskrafter, måste methoden ej ensam bilda minnet, utan åfven efter behof och omståndigheter förstånd och hjerta. Blott efter barnens behof måste man åfven meddela dem rigtiga begrepp — — — Men då hos de mesta skollårare vid trivialskolorna man ej kan vänta de utmårkta fårdigheter, hvilka åro nödvåndiga till ett förnuftigt fördt, utvecklande samtal (zu einem rernänstig gefökrien, entwickelnden Gespråche) så vare det stångt förbjudet att föredraga annat ån hvad i skoloch methodboken noga år föreskrifvet. Endast detta skola lårarne tillse, att. barnen låra utantill och fast behålla samt på enskilta exempel kunna använda-d. 12 Dec. 1838.) Detta var en mårkvårdig paragraf, hvilken förklarar möjligheten att ni på så kort tid kunnat låra så mycket. Men kåraste vån, visa mig framförallt detta underverk till lårobok, som innehåller så mycket förstånd, att skollåraren icke har det minsta att göra mera ån till utanlåsning inplanta denna. Det år ju en förtråfflig inråttning; förstånd och begrepp allenast genom en lärobok.För mig sjelf tånkte jag: hår ligger nyckeln till hr Holzes och tusende andra österrikiska folkskolelårares och folkskolors utseende, skick och hållning. Efter några ögonblick hade jag i händerna det lilla underver