2 -s,—rt-t--,,t?t ddåååtc—tt R34n: oordning. Vi antaga, att hr v. Gagern icke är fålång nog att tro, det vigten af hans arm ensam år tillråcklig att komma den vågskål att stiga, hvari den förnårmade partens råttigheter nu åro lagda under Europas kraftiga beskydd, och vi kunna blott betrakta detta öfverraskande steg af en i sin egen inbillning stor man som ett försök att återupplifva de passioner hos massan, genom hvilka han endast kunde hoppas att någonsin vinna sitt mål. Men innan man kan gilla ridderligheten af en sådan bedrift, må man erinra sig de uppoffringar, som bragts detta inbillade pligtbud, och huru litet Tyskland har råd att följa en ledare, hvars sista steg har bragt honom i uppenbar strid med alla europeiska kabinetters politik, deribland åfven inbegripne de, som han föregaf sig tjena.Den besynnerligaste motsats till denna löjliga yttring af falsk fosterlandskårlek och illa anbragt mod bilda Holsteinarne sjelfva, hvilkas fosterlandskårlek och mod åro höjde öfver hvarje misstanka. Vi hafva tidigare ur ett tyskt blad upptagit en utförlig skildring af det lugn och den fattning, hvarmed dessa trotsiga egendomsherrar och bönder betrakta hvad som föregår omkring dem, och det år klart, att, medan deras egna sega karakter afhåller dem från att nedlågga vapen, bilda de sig mer och mer ett rigtigt omdöme öfver den förbindelse med Tyskland, för hvilken de blifvit sörledda att uppossra först sin trohet och sedan sina lif. Bland dem finnas intet af den feberaktiga spånning, som på andra stållen blossat upp för deras skull. De öfverdrifter och falska framstållningar och det dumma hat, som hafva skårpt denna strid, alltsammans år inblandadt i densamma genom fråmmande inslytelse. Vore hertigdömena i detta ögonblick fria från tyska angelågenheter, tyska upprörare och tyska pressens ordsvammel, se vi ingen anledning att betvisla, det de om trenne mänader, liksom förut, skulle utgöra en fredlig och belåten beståndsdel af konungens af Danmark besittningar, och vi kunna icke tillbakahålla vår harm öfver ett rånkfullt system, som har gifvit sig luft mot en oskyldig stat med uppoffring af ett blomstrande land och ett fredligt herdesolk. Så framt ej slesvigarne och holsteinarne åro lika så låtta att föra bakom ljuset som tyskarne sjelfva, skola de snart upptåcka, att det år låttare att komma till en hederlig dfverenskommelse med deras danska motståndare, ån med deras tyska bundsförvandter, och de skola finna, att de under det blåndande namnet af tyskt bistånd båra alla olyckorna af en invasion, alldenstund de stållt sina egna trupper under fråmmande officerare för fråmmande syftermåls skull och således gjort sitt land till en skådeplats för kriget.(Forts.)