Tre dagar i Upsala, Teckning i åtta skizzer. (Forts. fr. N:o 185). — Talade han ej med er om annat? Nej, jag försåkrar. oOch en hög purpur bredde sig öfver flickans kinder . . . hennes öga sökte golfvet . Nåävål ... om jag sade er den okåndes namn? D O, då skulle jag tacka er... obeskrifligt tacka er. — Om jag sade er hans namn, skulle ni då lofva att ej bli ond på honom? — Jal... jal. — Skulle ni lofva att vårdera honom lika högt som ... som . :, Jag vårderar er?. — Han 2 år ja er vån... hvarföre skulle jag då ej kunna hysa förtroende till honom? — Vålan då... denne okånde var ingen annan . .. ån. — Än?. — Jag sjelf. Nu blef Hilda råd som blod... hon vågade ej lyfta den sånkta blicken mot Allon som med våltaligt öga betraktade den sköna