Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 22 augusti 1850, sida 3

Kungörelse. Poliskammaren anser sig, sedan Kolerasjukdomen numera inkommit i Riket, böra skynda att meddela följande: Uaderrätteise för Allmänheten, Om Kolerasjukdomens kännetecken, om skyddsmedel mot densamma för friske, samt om de lakemedel, som böra anvandas för sjuke, intill dess lakare hinner ankomma eller då lukare ej finnes att illyå; meddelad af Svenska Lakare-Sållskapet. Kolera sjukdomens kännetecken: I. Förebud till sjukdomen äro: allmånt illamående, matthet, oro, dtagningar i vadorna, minskad matlust, qval och tryckning i maggropen, buller oeh spanningar i underlifvet med eller utan siarrhå eller linarig kråkning, tyngd i bufvudet, sömulöshet, svindelaktighet. 2. Utbildad kolera, som äfven stundom utan föregående illamaende plötsligt utbryter, igenkännes af ymniga, ofta påkommande kräkningar och afföringar af en tunn, farglos vatska, oslåcklig törst, stor kraftlöshet, bränad i maggropen, ängslan och vånda, kramp i ben och armar, en egen heshet i rösten, kall tunga och andedragt, svag nästan omärklig puls, iskyla först i hander och fötter och sedermera äfven i den öfriga kroppen, blåaktig hudfärg, afstannad urinafgång, insallet ansigte o. s. v. Utom den egentliga Kolera-sjukäomen behöfver man åfven lära känna: 3. keoleÅTtA-diarrh. Så kallar man ett diarrh utan serdeles illamaende, ofta till och med åtsoljdt af stark matlust, hvilket plågar vara gangse på stallen der kolera härjar; det förtjenar desto heldre en serdeles uppmårksamhet, som det i sin begyunelse ej sällan kan hejdas genom enkla medel, men lemnadt åt sig sjelf ofta öfvergår till ett anfall af utbildad kolera. skyddsmedel för friske, äro: Alt så litet som möjligt alvika från sitt vanliga lefnadssått, då det år orauentligt och mättligt; att afhålla sig från öfverdrisna kroppsoch själsan strängningar, håftiga sinnesrörelser och utsvafningar af alla slag; att iakttaga måttlighet i mat och dryck serdeles i nyttjande af bränvin och andra starka drycker; att undvika att dricka hafugt, serdeles kall dryck, då man år upphettad; att undvika svårsmålta och skämda födoämnen, omogen och skåmd frukt, fårskt eller surt dricka och ol med mera dylikt; att ej biltida på morgonen gå ut fastande; att sorgsalligt iakttaga renlighet ej mindre i afseende på kropp och klader, ån boniugsrum, förstugor ech närmast omgifvande platser; att afpassa behladnaden efter årstid och väderlek. hålla fötterna varma och torra, samt bära en gordel kring lifvet; alt skyndsamt ömsa klåder, då man blifvit våt, och derefter dricka något varmt; att ej sofva ute på marken eller för öppna fönster nattetid; att genom fönsters och dörrars öppnande, och, når årstiden så fordrar, genom eldning, dagligen åstaukomma växling af frisk luft i rummen, hvarigenom alla rökningsmedel göras öfverslödiga, åfven der sjuke ligga; alt beströ golfvet med friskt granris och bestänka det med åttika; ändteligen att söka bibehålla en lugn sinnesståmning och icke frukta för sjukdomen, hvilken, enligt hvad erfarenheten lärt, mindre ofta angriper den oforfårade menniskovännen, som egnar de sjuke sin omvårdnad och hjelp, ån den klenmodige, som, omgifven af idel försigtighetsmått, ångsligt stråfvar att undvika faran. I hus, der kolerasjuk redan finnes, bör dessutom noga iakttagas: att alla uttomningar från den sjuke skyndsamt undanskaffas och beströs med osläckt kalk, eller, der sådan icke kan fås, med en blandniug af val utbrända trådkol och aska; och att sångoch gånghläder med mera, som en kolerasjuk nyttjat, val vådras eller tvättas med saltvatten, ivnan de lemnas en annan till begagnande. Då man under koleratid, vid kall och fuktig våderlek, känner sig nedstämd och opasslig, har det visat sig gagneligt att en till två gånger om dagen taga en thesked dubbla malörtsdruppar eller en matsked malörtsbränvin. Läkemedel för Sjuke: Om koleran, oaktadt dessa försiglignetsmått, likväl hos någon utbryter, år det alltid båst, när så ske kan, att tillkalla lakare, och om den sjuke icke hemma kan erhålla nödig vård, år det nådvåudigt, att utan uppskof ombesörja dess intagande på något sjukhus, samt att, till dess detta hianer verkställas, vidtaga föl— —— — ANSE BGN Og nn 30 nn — RR RR RR ER XZ—ZTd EE I — LV —