Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 21 augusti 1850, sida 2

från Korsika. Tillvaron af denna kejserliga klubb har ofta blifvit påpekad af pressen och vf aldrig förnekad af styrelsen. Från dess leder JU rekryteras de skaror af hurrabasar, som åti följa presidenten på hans paradresor, och de a korrespondenter, som beskrifva det enthusias-— tiska emottagande, som blir kejsarens arfvinge I till del bland de hånryckta befolkningarne i departementerne. Till samma anhang hårde 9 åfven de ifrigaste skrikarne vid champagne: kalasen i Elysce national. Nationalförsamlingens permanenta utskott, som nu dejinitift konstituerat sig, förljudes imellertid hafva be. slutat att sordra detta sållskaps upplåsning. Utskottets möten åro nemligen fullkomligt hemliga. ÅAstonen före presidentens afresa till departementerne, gafs ett tredje kalas i Elysåe national, hvilket dock endast bevistades af officerare. Om äfven då några grundlagsvidriga rop blifvit höjda nåmnes icke. General Changarnier skall ogilla dessa kalaser, och en liten artikel i slOrdre, som man tiliskrifver honom, röjer en temligen håg grad af missnöje, om den ock icke direkte angriper presidentens person. Ålan beråttar, att en major, som var nårvarande vid den första middagen, skall hafva yttrat, då man en stund skrikit: lefve kejsaren o. s. v.: Mina barn, låt det nu vara nog! Om J viljen föra presidenten till Tuilerierna, så finnes det andra, som vilja föra honom till Vincennes, och på det såttet skall det aldrig bli slut på saken.Från flera håll beråttas, att regeringen erhållit en not från St. Petersburg, hvari uttalas den äsigten att kriget i Slesvig blott kan ri slutas genom en lösning af tyska frågan och att 1815 års fördrag böra låggas till grund för ordnandet af så vål den ena som den andra anselägenheten. Frankrike uppmanas att förklara sig för samma äsigt. Regeringen skall hafva gjort sitt svar beroende af de beråttelser, som erhållas af dess gesandter vid de olika europeiska hofven. At Larrey, den bekante låkaren vid kejserliga armen, har rests ett monument i Val-deGrace. i TYSKLAND. k Vi få till hvad vi i går hade att fårmåla di från detta land tillågga, att en berlinertidning omtalar ett af preussiska kabinettet till Wien aslärdadt rultimatum,hvari det dock allsicka år tal om unionens erkännande. Åter en s. d. riksminister, Jochmus, ärnar egna Slesvigholstein sina krafter. -Börsenh. dåtter dock ett frågetecken vid notisen derom. Braunschweig skall hafva sändt slesvigholsteinarne 30,000 thaler i afråkning på kostnaderna sör förplågningen af dess irupper i sjol. BELGIEN. Frankrike har föreslagit Belgien en fördelaktig tullförening. RYSSLAND och POLEN. Kböl. zeit.har söljande korrespondensartikel från ryska grånsen, den 3 Aug. BPä andra sidan Niemen, i trakterna af Grodno och Kowno, skola åter ha utbrutit dessas I fruktansvårda bonduppror, af hvilka Ryssland nåstan årligen ån hår, ån der hemsökes, och hvilka tid efter annan lågga i dagen detta jetterikes underminerade tillstånd. Ehuru ingen egentlig politisk tendens lig i ger till grund får dessa bonduppror, hvilka åro egentligen ingenting annat ån hämnduti brott af de förtryckte och misshandlade lifegna, så åro de dock af stor betydelse för Rysslands politiska och sociala framtid; ty det: i ligger alltid för dem till grund en dunkel känsla, att en förbättring af folkets tillstånd! blott kan åstadkommas genom utrotande af : godsegarne, hvilka de lifegne betecknar medi det allmånna namnet -herrar. Dessa s. k. bonduppror åro såkra tecken till en, måhända icke alltför aflågsen, från folket utgående stor social revolution, hvilken skall sönsönderkrossa den stora kolossen. Dessa upp-—