Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 21 augusti 1850, sida 2

ton, och Sifassburgs municipalstyrelse har visåt sig så Yrkerepublikansk, att den icke beviljat en enda Sou för detta ändamal. Bonapartisterna der i staden söka reparera nederlaget medelst privata subskriptioner. Den 12 amånde presidenten till Dion, hvarest Montalembert var honom till måtes. Den 14 skulle han intråfta i Macon och den 15 i Lyon. Municipalstyrelsen i La Guillotiere, Lyons förstad, har ester en stormig session resignerat, och det är nu möjligt att en mindre demokratisk och mera bonapartistisk municipalstyrelse blir vald. Franska medelhafseskadern har inlupit i Cherbourg. Enligt notiser från Buenos Ayres af den 8 Juni, hoppades amiral Lepredour på en snar, fredlig lösning af stridigheterna med Rosas. Henrik af Bordeaux ankom den 10 dennes till Wiesbaden, der ett stort antal legitimister våntade honom. Kongressen skulle blott råcka ett par dagar. Regeringen synes för nårvarande hafva asstått från den planen att i departementalnåmnderna genomdrifva opinionsyttringar till fördel för en revision af författningen inom den i lagen beståmda tiden. Rektorerne för de 86 akademier, som upprättats i enlighet med den nya organisationen af undervisningsvåsendet, åro utnåmnda. Valen af personer åro utomordentligt gynnsamma för universitetet. Vid en premieutdelning till skolungdomen i Paris har undervisningsministern äfven hållit ett tal, som röjer en —— . hög grad af sympathi för universitetet, och en mycket ringa för presterskapet och den nya undervisningslagen. Talet emottogs också med lisligt bifall, hvilket upprepades ännu starkare, då Guizot, som nyligen så starkt uttalat sige mot denna lag, intrådde i salen. Emil Girardin ämnar begifva sig till fredskongressen i Frankfurt, och derifrån till Strassburg, för att personligen tacka inbyggarne i neder-rhenska departementet för sitt val. Guizot har skyndat sig tillbaka från sin tyska resa, för att vederlägga ryktet att han ämnade deltaga i legitimistkongressen i Wiesbaden. Alla betydliga personligheter hafva lemnat eller äro i dbegrpp att lemna Paris. Sjelfva diplomatiska korpsen beger sig på resor. Bland andra har svenska gesandten afrest från Paris. UItrikesministern La Hitte stannar qvar i Paris under serierna. Ministrarne Hautpoul, Dumas och Bineau åro presidenten söljaktige på hans resa. Att allt politiskt lif kommer att upphöra under ferierna och presidentens frånvaro år dock ingalunda att befara. De olika partierna hafva ett vaksamt öga på hvarandra, och hafva bildat hvardera sitt politiska sållskap. Bonapartisterna hafva sällskapet Le dix Decembre, som likvål år af ett tidigare ursprung, legitimisterna Le droit National, de moderata republikanerna JLCnion republicane, och slutligen har yttersta venstran åfven nedsatt en komite af 75 medlemmar. Det mårkligaste af dessa sållskaper år det bonapartistiska Le dix Decembre (Den 10:de December). Det år en politisk förening, som bildat sig under förevåndning af vålgörande åndamål. Det råknar 5000 — enligt -National assem ble-äånda till 65000 (2) — medlemmar, bland hvilka finnas åtskilliga gamla officerare och underofficerare. För Ålrigst består detta sållsamma vlgörenhetssällskah. som skall hafva en helt och hållet militårisk organisation och vara försedt med vapen, för det mesta af unga förvågna sållar, som blifvit anvårfvade af temligen tvetydiga agenter och genom mindre hederliga medel. Största delen af medlemmarne veta visserligen, att de skola anvåndas sör åfventyrliga planer, men de nårmare omståndigheterna åro dem helt och hållet obekanta. Hufvudledarne och de verkliga grundlåggarna af det hedervårda sällskapet skola tillhöra Louis Bonapartes omsifnine. och klubbens mest nitiske zeloter lära förskrisva sig AOOOOzDtbd:dzt —