ningen är allmän,d. v. s. ilall alla få med I lika röstrått votera — så har Najaden två utvågar: hon kan antingen helt simpelt förklara röstningen för roårlig,eller påstå att de röstande icke gjort sig full reda för jemnförelI sen. Men lätom oss lemna detta! Ty Najaden inser såkerligen vid närmare besinning. att projektet till en -allmån och årlig omröstning, ansående det hvilande förslagets supponerade söreträde framför den nårvarande ståndsrepresentationen, år ingenting annat ån s. k. ;fruntimmersprat, hvilket, så intagande, och ålskligt det ån i de slesta sall år, likvål sållan eger någon bevisande egenskap. Najaden medger utan tvifvel, alt en sanning aldrig bevisas genom omröstningar. Men nu skall ju afgöras, huruvida det år sanning, alt det hvilande förslaget år båttre ån den nårvarande ståndsrepresentationen? För vår del anse vi ingenting annat härvidlag kunna gålla ån förnustsskål. Men som Najaden uti inledningen helt positivt förklarar att hon, om ock ,Handelstidningen eller hvilken annan tidning som helst-eitill aldrig så komplett evidens bevisar, att förslaget år komplett odugligt från topp till tå och derför bör förkastas-, icke frägar det ringaste derefter, utan endast vill ha beståmdt, huruvida en större eller mindre opinion finnes, som, detta oaktadt (quoique,såger den fransyska Najaden), vill antaga det förkastliga förslaget; så nödgas vi ölyergå till den fjerde frågan, hvilken år beråknad att göra den egentliga susen. d.) Kunna således skål och omständigheter förefinnas, hvilka göra, att det hvilande förslaget, oaktadt alla dess fel och brister, likvål bör antagasd Att med -skålhär menas allting annat ån förnuftsskål, är tydligt af det föregående. Najaden ger sjelf vid handen, att hon menar ryartiernas eller opinionernas stållning,, och de -omståndigheter, som derigenom uppkommit. Mindre svåra och omedgörliga än Najaden, skola vi ingalunda unlandraga oss att under söljande 15 synpunkter taga hennes intressanta -omståndigheteri betraktande: l:o lsatt Regeringen, d. v. s. den ena statsmakten, asgifvit, således redan på förhand för sin del sanktionerat det hvilande förslaget; och följaktligen allt, hvad man vanligen kallar regeringens parti — och hvilket vanligen icke år så litet — måste anses vara för förslagets antagande.Denna omståndighet år af noll och intet våärde, så vida man ej vill antaga att regeringen skulle såtta sig imot hvarje annat, från folket utgånget förslag; men detta anse vi regeringen hvarken vilja eller kunna. HårI till kommer, att Aftonbladet, hvilket Najaden sjelf erkånner vara zärdeles cirkumspekt,hyser ede starkaste tvifvel, huruvida regeringen vill lägga två strån i kors för förslaj gets antagande. Vi torde således icke behöfa låta skräma oss, hvarken med regerin gen eller dess parti. 2010 vatt de, som åro emot antagandet, utgöra en slags opposition mot regeringen. Aj, aj! Det var en kinkig omståndighet. Man skulle derigenom rentaf bli utestångd från vårs Herras gemenskahs, kanhånda? 3:o vatt sårdeles ifriga i denna opposition åro de konservative, hvilket i vanliga fall vål A — NA