ra myndighet ån hr L. Landtmåterikontoret lyder under sin egen öfverdirektör och denne under civildepartementet. Allt hvad kammarkollegium har att göra med Landtmäö terikontoret består deri att kollegium uppråttar underdåniga förslag till öfverdirektörsembetet. Öfver mått. mål och vigt har kanmarkollegium ingenting att såga, ty frågor om sjelfva justeringen deraf tillhöra landtmåteri; kontoret, och frågor om oriktig kröning eller förfalskning de allmånna domstolarne. Med charte sigillate-verket har kammarkollegium ingen befattning, ty detta verk har alltsedan j 1828 eller i 22 års tid lydt under statskon toret. Icke heller har bemålte kollegium något att syssla med tullmedlen, hvilka ingå till i generaltullstyrelsen. i Sid. 179. -Mönstergill karl, 18 a 36 är. Oriktigt: ty redan 1838 eller för 12 år sedan utkom det stadgande, att rekryt icke får vid antagandet vara öfver 30 år gammal. Rec. han blott beklaga de rustoch rotehållare, som låta narra sig af hr I:s uppgifter, vore det åfven fråga om att antaga sjelfva den lagkloke hr. L. till rekryt. Sid. 181. Kommerskollegium pröfvar konungens befallningshafvandes eller magistratens beslut angående råttighet att utöfra handel och frågor i sammanhang dermed, samt utsärdar tillståndsresolutioner för anläggande af sabriker.Tresalt oriktigt: hvarenda gesåll, arbetare och lårpojke år såkerligen båttre underråttad ån hr L. Frågor om råttighet att utöfva handel gå till Kongl. Moj:t, enligt 1846 års handelsordning, men ingalunda till kommerskollegium; och frågor om anlåggande af fabriker i stad tillhöra magistraten och gå derifrån till konungens befallningshafvande och Kongl. Maj:t, men å landet tillhöra sådana frågor konungens befallningshafvande. Konungens domsrått utöfvas af högsta domstolen, bestående af 12 justitieråd, af hvilka 6 frålse och 6 osrålse. Oriktigt: ty 1845 antogs den grundlagsföråndring, att konungen kan utnåmna huru många frålse och ofrålse ledamöter som helst till justitieråd, blott att antalet 12 icke öfverskrides. Domstolen kan således bestå af 12 adelsmån eller ock af 12 ofrålse. Icke förty påstår hr L. att halfva antalet skall vara frålse och andra hålften ofrålse. Se der ett vackert prof på hr L:s makalösa lagkunskap. Oredan hos hr L. gär ånda derhån, att han på den ena sidan icke ens vet hvad han sagt på den andra. Sidan 133, rad. 9 har hr L., under artikeln Giftermål, upptagit ett helt stycke om jåf emot åktenskap, hvilket stycke, likaledes under samma artikel, ånyo ordagrannt upprepas på sidan 135. Förvirringen år till den grad otrolig, att hr L. på många ttllen hånvisar låsaren till artiklar, som i boken icke finnas, t. ex. sid. 228, der hr L. ber låsaren slå upp artikeln odeshemman, oaktadt en sädan artikel icke förekommer i hela boken; sid. 31, der hr L. har en artikel om Bergsfrålse, hvari han ber läsaren slå upp artikeln Bård. Rec., som studsade då han fick se att Bergsfrälse kunde ha att göra med börd, beslöt att genomlösa den långa artikeln Börd, men sann der ej ett ord om bergsfrålse. Förvånad hårösver, beslöt han att rådsråga artikeln Bård i en föregående upplaga nnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnnniuiniiii A kmm