Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 16 augusti 1850, sida 1

ej gå så lätt får Aftonbladet att blifva saken qvitt. Ty det år i sanning ett från flera håll erkåndt och af samståmmiga underråttelser bevisadt faktum, att bondeståndet i allmånhet hyser de tankar och åsigter, som dess vid sista Örebromöte nårvarande ledamöter hafva uppgifvit. Dessa, af oss nu vederlagda, skål hafva förmått Aftonbladet att alliera sig. med de grå. Detta beslut uttalas uti tre långre perioder af så åkta aftonbladistisk by ggnad, att vi icke kunna neka oss nöjet aftrycka dem. Den första perioden år af följande lydelse: På grund af allt detta hafve vi för vår del, efter en prösning, som begynt med de starkaste tvifvel, likvål funnit oss af de statistiska förhållanderna ledda till en så vida förändrad åsigt emot den vi hyste innan vallångderna utkommo, att om frågan uppstålldes så, att det skulle bero på Aftonbladets utlåtande, att vid den instundande riksdagen kunna få den fyrdelta ståndsrepresentationen undanröjd genom det hvilande förslagets antagande, eller att genom dess förkastande ån långre qvarstanna vid ett tillstånd, som allmånna rösten oemotståndligt utdömt, så skulle vi votera för förslaget, utan att derföre vilja aftråda från någon af de fordringar, som nationen måste åga att genast begåra och med allvar yrka, på ett fullkomligare erkånnande utan dröjsmål, äfven af personlighetens rått, och på undanrödjandet af en mängd brister, och om vi så få uttrycka oss, konstgrepp uti det nu till antagande förelagda, hvilka olyckligtvis så långe åstadkommit en qvåljande ovisshet och splittring bland reformens vånner i en angelågenhet, som dock ligger hela nationen om hjertat. Man ser håraf, hurusom det stackars Aftonbladet redeliga kåmpat trones kamp mot tviflets onda andar, till dess de ,hugsvalande tabellerna-åndtligen skånkte försoning och fridfull förvissning åt dess beångstade Hjerta. — Vidare ser man, att Aftonbladet skulle votera för förslaget, -om frågan uppstålldes så, att det skulle bero på Aftonbladets utlåtandeo. s. v. Aftonbladet kan vara lugnt: ingen, utom en gråskymling, skulle numera vilja uppstålla frägan sä. — För det tredje ser man, att Aftonbladet vill genom förslagets antagande få den -fyrdeltaståndsrepresentationen undanröjd. Tror Aftonbladet att den wådella blir båttre? eller att den sörstårkta och , rekryterade aristokratien blir medgörligare ån den nuvarande? — För det sjerde såger Aftonbladet, att det icke vill -aftråda från någon af de fordringar, som nationen måste ega att genast begåra och med allvar yrka, på ett fullkomligare erkånnande utan dröjsmål åfven af personlighetens rått. Men äftonbladet har, just genom antagandet af förslaget, i sjelfva verket redan asirädt srån dessa fordringar och uppsgifvit erkånnandet äfven af personlighetens rått. Det lår vål således föga låna mödan att ropa: jag vill icke, sedan saken engång år afgjord. — Slutligen pästår Aftonbladet helt öppet, att förslaget innehåller en mångd konstorepp. Vi såga så med och undra blott deröfver, att Aftonbladet, efter ett sådant påstående, velat förorda förslagets antagande. Den andra perioden har detta innehåll: Vi skulle antaga den reform som nu bjudes en dast derföre, att vi såsom slutresultat trott oss utar låttsinnighet kunna stadna icke blott vid en tro, utar vid ett på faktiska förhållanden grundadt omdöme att nagot framskridande i allt fall derigenom skal vinnas, att den allmånna andan hos nationen och de politiska medvetandet skola derigenom verksammare ulvecklas samt nitet att begagna de medborgerlig: rättigheterna vid valurnan snart vakna, då icke längr. natet FE—