Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 augusti 1850, sida 2

let af de domare, som med folket stå i nårmaste beröring, åfvensom att i alla allmånna underråtter medelst dertill utsedde ledamöter deltaga i målens afgörande, understundom med samma myndighet som den juridiskt i bildade domaren, så måste det derföre vara af högsta vigt att desse sålunda valde meddomare icke sakna all juridisk insigt, hvarförutan de omöjligen kunna kontrollera en af sina pligter förgåten juristdomare. På detta sått blir lagkunskapen oumbärlig sör folkdomaren. För det tredje år det ock tydligt, att som folket medelst valde representanter eger att deltaga i stiftandet af de lagar, hvarefter folket skall lefva, så måste det ock vara i högsta måtto angelåget, att denna lagstiftningsrått ej måtte råka i hånderne på klåpare, som icke kånna lagarnes bokstaf, ånnu mindre begripa deras anda. Kasta vi nu en slyktig blick på våra fyra stånd, så torde det medgilvas, att det ej står så alldeles helt till med deras lagkunskap. Hos adeln utgöres det öfvervågande antalet af militårer, till hvilkas yrke icke hör juridisk bildning. För dessa herrar lagstistare skulle således en liten kurs i lagfarenheten vara på sitt råtta stålle. Presterne åro vål i detta afseende något båttre lottade ån adeln, enår presten genom sin högre bildning och dagliga beröring med folket har båttre tillfålle att inhemta ett och annat om lagarne, hvartill kommer att presten alltid måste ega någon hum om kyrkolagen; men åfven för presterne skulle en kurs i lagfarenheten ej vara öfverslödig. horsareständethyser vål inom sig slere upplyste juristdomare, af hvilka de ölrige ledamöterne, vid debatterne i ståndet. kunna erhålla goda upplysningar: men som de sednare utgöra det största antalet. och köpmannabildning, hufvudsakligen bestående i språk kunskap, råkna och skrifva, ingalunda kan anses tillråcklig för danandet af skickliga representanter, så torde åfven för detta stånd en kurs i juridiken vara ganska nyttig. I ånnu högre grad gåller denna anmårkning om bondeståndet, hvars medlemmar vål ega ett utmårkt förstånd och praktisk erfarenhet, men också icke tillräcklig underbyggnad för att med såkerhet kunna utöfva jagstistarekallet: och det år dersöre ett hedrande exempel att under riksdagarne se med hvilken ifver flere af detta stånds ledamöter stråfva att förvårfva sig en nårmare kånnedom af våra lagar och inrättningar. (Forts.) — —