Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 augusti 1850, sida 1

Uppmaning af Najaden. Under denna rubrik innehåller Örebro Tidning följande: Upptagne af andra åmnen, hafva vi icke haft tid att egna någon sårskild uppmårksamhet åt en artikel i AftonPosten, för den 25 Juli, som, med ett yttrande af Najaden till utgångspunkt, innehåller åtskilliga lustiga saker. Najaden har föreslagit — om vi ej missminne oss, så var det Jönköpingsbladet, som först våckte denna tanke — att de som hylla det kongl. representationsförslaget, böra ej blott båra denna åsigt inom sitt eget tysta bröst, utan öppet utiala den, på det att landet dermed måtte blifva bekant. Najaden föreslår, att man till den åndan borde -bilda sållskaper, utfårda listor, insånda namnförteckningar i tidningarne m. m.Vi erkånne fullkomligt rigtigheten af Najadens årligt, utan håtskhet uttalade uppmaning. Må de personer, som hylla det hvilande förslaget, samla sina leder och utveckla sina krafter och visa huru måktiga de åro! Vi vilja blott inför Aftonposten, Najaden och deraf liktånkande påpeka den lilla svårighet de, ifrån sin ståndpunkt, skola få att bedömma dessa opinionsyttringar. De erkånna ju icke den personliga rösten, annat ån så vida den år qvralificerad af -förmögenhet eller bildning-. Deras utfårdade listor måste således innehålla kathegorierna af 4, 2, 1, 3, 4, 7röster. Bilda de deremot sällskaper: huru skola dessa vara inråttade? Aldrig kunna de vål tillåta att hvilka personer som helst intråda i dessa sållskaper, och deri ega lika röst. Det vore ju den yttersta inkonsequens och i strid mot deras egen princip; det vore ju att kasta sig midt i radikalismens gap, om de sålunda skulle de facto erkånna personlighetsprincipen, föremålet för partiets statskloka, öfverlågsna, begabberi. Huru vill man då båra sig åt? Vi klänna sannerligen intet sått att bjelpa våra -hvilande vånner ur sin förlågenhet i detta fall; ty det råd vi ville gifva dem, låra de vål, i sin kortsynthet, ej fråga efter: det vore eljest att de skulle lemna hela sin falska position och sluta sig till de åsigter, som verkligen åro framåtskridandets, och som dock — trots alla motpartiets listor och sålskaper, — vinner segren till slut. Det år det lugna medvetandet af denna kraft, hvilken ej år partiets utan sanningens egen segrande makt, som går att vi radikaler i största lugn, utan att göra något buller af oss, motse den kommande tiden. Vi kunna således åfven till sitt fulla vårde uppskatta sådane der yttranden — AftonPost. skulle såga idiatriber— som A. P. tillåtit sig, uti följande putslustiga fras: -Vi inståmma desto heldre med Najaden i