ä 0qQ lOje—— —————————— Han hade det lifvade och beslutsamma utseendet af en man, som tagit sitt beståmda parti. Man hade underråttat honom om baronessans och hennes dotters bortresa efter ett samtal med baronen och i följd af hvad han kånde, kunde han icke misstaga sig om anledningeu till detta samtal. Otvifvelaktigt handlade det om hans frieri, hvilket modren understödt, dottern vål upptagit, men fadern afslagit, emedan han förut var intagen till herr de Ramierees fördel. De motsatta önskningarna hade framkallat en strid, hvilken, i följd af den gamle sjöbussens vålbekanta häftighet, hade urartat till en brytning. Bouvard insåg, att han icke kunde sålunda dfverge sin egen sak; det var hans skyldighet mot haronessan, mot Gabrielle, mot sig sjelf att för hvad pris som helst stålla saken till råtta; han hade följaktligen beslutat, att uppbjuda alla medel. Amiralen, som blifvit öfverraskad midt i sin djupa sinnesrårelse, hvilken han fruktade att visa, frågade honom temligen tvårt, hvad hans årende vore. (Forts.) ,mm. e