Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 augusti 1850, sida 2

erbjuder. Jag har sett Rhen som en liten gosse på andra sidan Bodensjön: han springer der emellan Tyrolen och Schweitz och utgör till det mesta grånsen. Mera behöfver icke sågas, för att veta, att det år skönt omkring strånderna neml. så skönt som omkring alla andra floder och båckar i dessa lånder; gossen Rhen år vid inloppet i Bodensjön dock så stor som någon af våra största floder i södra Sverige. Som yngling mellan Bodensjön och Basel gör han ett det aldraskönaste språng i det med skål berömda vattenfallet vid Schaffhausen. De öppna, bördiga och blomsterhöljda dalar, genom hvilka Rhen hår flyter, påminna om ynglingaälderns ljufva lefnadsdrömmar, der allt ler i yppighet och glans. Som man talas det egentligen om Rhen d. å. om det långsta stycket mellan Basel och Dusseldorf. Med undantag af det redan nåmda mellan Bingen och Koblentz och några så angra stållen t. ex. mellan Neuvied och Bonn år mannen Rhen en högst vanlig man, hvad naturskönheterna angår. Sådana erbjuda våra svenska floder .oåndeligt flera. Rhens flodbådd år på dessa stållen ett flackland, öfver hvilket det år vida båttre, emedan det går vida fortare, att fara med jernbana. Som gubbe har jag ej sett Rhen; men vål hårt sågas och låst, att han nårmare sitt utlopp i hafvet skall hafva alla gamlas fel att utbreda sig, vara långsam i sina rörelser och i allmånhet betydligt tilltaga i slegma. Mellan Bonn och Dässeldorf ser dock Rhen redan temligen gammal ut. Bryggor öfver Rhen åro icke så låtta att slå, som öfver kanalerna i Götheborg. Man har ock derföre ej så många. Till Basel har man vanliga stenbryggor; men derifrån i allmånhet på båtar byggda tråbryggor (pontoner) och dessa blott vid större ståder; hela stråckor, t. ex. mellan Mainz och Koblenz sakna således bryggor. Då en ångbåt, annan farkost eller stora timmerflottor skola igenom, lossas hela stycken af bron, och man ser 3, 4 båtar med sin del af bryggan lösgöras och flyta åt sidan. På båtar ligga också alla qvarnverk vid Rhen; båten står stilla, fåstad vid ett ankare, och det förbi bonom framforsande vattnet drifver qvarnhjulen. Ångbåtarne. som i allmänhet alla slodskepp i Tyskland, åro oproportionerligt långa i förhållande till bredden. Priserna åro dyrare och farten långsammare ån hos OSS, med undantag då det i strida floder går utföre). Några fartyg skönare, men de flesta lika våra till innanredning. Personernas namn frågas icke efter: biljett för en person från N. N. till N. N. sördåck, förkajuta eller stor kejatafölja ock på hvarje biljett några förhållningsreglor. Hoteler och vivre omkring Rhen åro, om möjligt, dyrare ån i Schweitz. Öfverallt hvarest mycket Englåndare resa, har man lårt konsten att preja; ty man tror, att alla Englåndare åro rika som Cresus, och det betyder ingenting hvad man af en Cresus fordrar. Hvarje fjerdedels timma sker ett uppehåll af resande, som i båtar från stationerna ån på den ena ån på den andra stranden skola uppbringas. Dessa båtar hållas af ångbåtsbolaget, så att det icke kostar något att begagna dem. Vid högst få stållen, d. å. endast vid de större ståderna lågga ångbåtarne till. Djup tystnad råder i allmånhet bland den massa af folk af alla nationer, som fylla ångskeppen. Man vågar icke tilltala någon, ty man vet ej hvad språk han talar. Alltså inskrånkes konversationen till dem, som förr ån de stego om bord, voro bekanta. Och dessa hafva ofta icke mycket att såga hvarandra. För herrar. som röka, år en aparte kammare inråttad på dåck med bord och stolar och en beståndigt brinnande lampa. Denna plats år ganska angenäm, åfven om man ej röker; man sitter der som i sin studerkammare och kan — så litet skakar det — med all beqvåmlighet skrifva. Kammaren år rymlig, har 3 fönster och endast beståmd för storkajutare. Förkaju