Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 6 augusti 1850, sida 2

ledes vara lugn, madame: min harm har lagt sig.... Jag har återvunnit min kallblodighet. Ernestine bugade sig utan att ega styrka att svara. — Hvad en skandal inför domstol betråffar, så har ni såkert aldrig fruktat något sådant från min sida; jag år icke bland dem, som inför offentligheten såtter ny förgyllning på sin heder, liksom man gör med gamla skyldtar; allt skall oss imellan aflöpa utan buller. Jag skall hos er, madame, respektera, om icke er sjelf, likvål det namn, ni bår. — Hvad ni ån har beslutat, monsieur, — anmårkte Ernestine, — så underkastar Jag mig det på förhand. Och sedan jag fått veta, hvad parti ni åmnar taga... — Det fins blott ett parti, — svarade amiralen kort, — och det år... skiljsmessa. Baronessan nedfållde hufvudet utan att svara; men Gabrielle kunde icke återhålla ett utrop. Amiralen mårkte henne nu för första gången. Ä — Er dotter är här? — utropade han med förändradt ansigtsuttryck. — Nävål, godt! detta rår också henne. Nödiga befallningar åro redan gifna, och inom en timme skall den postvagn vara hår, i hvilken ni i hennes sållskap skall afresa. (Forts.) O ?OeM U6 .Fd