Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 25 juli 1850, sida 1

Bref från en resande landsman. (Forts. o. slut fr. n:o 159.) Hårtill kommer många andra företråden: ordning, snygghet, trefnad, lagbunden frihet. Dessa dyra skatter finner man ingenstådes i Europa så, som i Schweiz. Lagbunden frihet skulle finnas mångenstådes, t. ex. i alla konstitutionella stater, men folket år ej så belåtet med, ej så medvetet af sin frihet, som hår. Hvad som isynnerhet bringar folket till klart medvetande af sin politiska frihet åro de ringa skatterna och den ringa regeringskostnaden. En bonde i Thurgau försåkrade, att han der skattade 7 gånger mindre, ån i Baden, hvarest han förut bott; och en annan bonde i samma kanton, som egde en gård, hvilken han köpt för 7000 gulden, d. å. omkring 10,000 rår rgs sv., uppgaf sina statsutskulder till 14 å 15 gulden (24 rdr rgs). Hvarje kantons regering bestående af en president och 5 å 7 regeringsråder, kostar otroligt litet, presidenten 14 å 1500 och råderna 11 a 1200 gulden. Nåstan ingen förvaltningsgren kan man finna, der ej billighet, förnust och råttvisa gjort sig gållande. Af indirekta skatter, denna pläga för de sattiga, veta de slesta kantoner intet. Åll undervisning år till det mesta kostnadsfri; skolhus, sädana som t. ex. kantonskolanx) i 4urich eller borgareskolan i Nintherthur, söker man förgåfves i andra lånder. I allmånhet äro alla ofsentliga byggnader och företag utan sparsamhet uppförda. Ståderna åro vånligare, renligare och prydligare, ån andra ståder i Europa af samma storlek; ja, landet sjelf i hela norra Schweiz, d. å. i norra delarne af kantonarna St. Gallen, Thurgau, Argau, Solothurn, Bern och Basel, ser ut som en treslig stad, utstrådd i en ofantlig stor trådgård, der Zurichoch Zugersjön och alla andra små och stora sjöar åro trådgårdsdammar. För denna del af Schweiz, det täcka Schweiz, ( (till skillnad från den medlersta och sådra, som förtjenar namnet vilda) kan man icke finna en bild, som båttre ger förestållning om dess egendomliga natur, ån den af en frukttrådgård. Man tager nemligen ett kuperadt land, sådant t. ex. som vårt Blekinge; låter de högsta kullarne vara bevexta med bok, ek, hainötsoch kastanietråd; men sidorna af kullarne eller bergen åfvensom de deremellan liggande ångarne besådda med hvete, råg, turkiska bönor, vinstockar, potatis, klöfver eller andra sodervåxter; och midt uti all denna hårlighet symetriskt planterade åppelpåronx) Kantonsskolorna svara emot våra gymnasier med den skillnad, att en tillämpningsskola också år förI bunden dermed. a F —