Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 24 juli 1850, sida 1

han lemnade flera papper, som hon i sin ordning skyndade att genomse. Båda blefvo utan tvifvel lika belåtna med sin låsning, ty båda vånde sig med uttryck af tacksamhet till notarien och inbjödo honom till frukost. Bouvard, alltid orolig i afseende på iakttagandet af det passande, tvekade att mottaga bjudningen, då Marcel, som gått honom till mötes, tog honom under armen och tvang honom att intråda. Under vågen frågade Marcel helt lågt, huru det stod till med hans skuldsedlar. — Inlåsta, — svarade notarien. — Med omkostnader? — Med alla omkostnader. — Bouvard! jag skall betala er denna tjenst, — sade den unga mannen, som kånde den tantaliska belågenhet, hvari notarien i afseende på åktenskapet befann sig. — Huru skall det gå till? — frågade notarien. — Jag skall skaffa er en hustru! Bouvard hade icke tid att svara; men han kramade den unga mannens hand liksom för att taga fasta på det löfte, som denne skrattande gifvit honom. Gabrielle, hvilken han fann i salongen, mottog honom med en tankspridd vålvilja. Hen