Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 22 juli 1850, sida 1

Ungdomssynderna. Roman af kmile Souvestre. (Forts. från N:o 157.) — Ja, — fortfor baronen; — men du vet icke, monsieur, huru mycken dygd hon måste ega för att visa sig så god emot dig, emot mig ... isynnerhet emot mig, hvilken hon har rått att hata! i Den unga mannen betraktade sin far med en förvånad min. — hör mig, — återtog denne mera allvarligt; — jag ville göra dig förebråelser; men jag föredrar nu att för dig göra en bekånnelse. Fådernas fel böra åtminstone lånda sönerna till varning. Han anvisade en stol åt Marcel, hvilken satte sig midt emot honom, förundrad men glad öfver den riktning som samtalet tagit. En temligen lång paus intrådde. Amiralens vackra anlete hade återtagit sitt lugn; hans stirrande, något sorgsna blick tycktes skåda tillbaka på ett förflutet, som var smårtsamt att återse. Slutligen gjorde han en synbar anstrångning och började: