Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 juli 1850, sida 1

—5— — — eller utan att ens vilja anmårka det otroliga, att dessa skulle vara flera tusendes i Calmarbygden; torde man blott behöfva erinra hr doktorn, att hår icke endast representerats mångfaldigt slere tusendes mening, utan att förlidet år och i år till mötet afgifvits underskrifne, för hr doktorn bekante och tillgånglige sörklaringar af tusendetals medborgare i alldeles motsatt rigtning. Hår duger således ej att åberopa det obevista numeriska antalet af det hvilande förslagets anhångare: här kunna och böra endast ifrågakomma de skål, som råttskånslan, förnuftet -— och må då så vara, den stundom så omsorgsfullt omtalade politiska klokheten? — bjuda oss att afse, vid lemförelsen mellan det förslagets och det allmånna reformmötets antagna hufvudgrunder. Hr doktorn har hår, liksom alla andra det hvilande förslagets öppne eller inbundne anhångare, sagt oss, att det hvilande förslaget år båttre, oåndligen mycket båttre ån det nuvarande representationssåttet. M. H. Ingen af oss, lårer förneka, att vår stånds representation år utdömd af icke endast tidsanden, utan af en sorglig, dess olyckliga följder ådagalåggande erfarenhet, och detta år så allmånt, så erkåndt, att de sjelfve, som nödgas handla i densamma, öppet uttala förkastelsedomen. Men skulle svenska folket vara så obetånksamt, så utan omdöme och varsamhet, att det derföre vill inkasta sig i hvilken ny representationsform Som helst? således möjligen i en, som vore ånnu såmre, ånnu olyckligare för att komma ifrån en gammal, hvilken, man må nu såga hvad man vill, dock visat sig stundom kunna motsvara folkets afsigter, då ögonblickets tvång bjudit åt alla medborgareklasser att sluta sig till fåderneslandets allmånna sak? Jag tror det icke! För att denna regerings-partiets låsen skall hafva någon antaglighet, bör partiet vål bevisa, att regeringssörslaget verkligen år båttre: och om man ån i anledning af ståndsformens stora brister, ej bör fördömma dem, som ett ögonblick icke veta hvad de vilja, så böra de dock vål, då de söka öfvertala andra, lemna en överingande bevisning, att så år. Men det år detta doktor Engström icke gjort. Herr doktorn har påstått, att det hvilande förslaget har sörtjensten -att undanrödja ståndsindelningen-, och att det innebär frön till framtida utveckling.Det år besynnerligt, att man på samma gång måste erkånna den första af dessa satser och förneka den andra. Sådant talar åtminstone ej för deras logiska sammanhang. Ja, M. H. det förslaget undanrödjer Ståndsindelningen, om man så vill kalla ståndsformen inom representationen; men hvad gifver det oss i stållet? Det afsskaflar de fyra ståndens öfverlåggningar på fyra rum — dessa stånd, hvilkas beteende, ifrån deputationerna till och med örverläggningar och beslut, snart sagt hela nationen, beler, och hvilka Selfva, så att såga, förvåna sig, öfver hvarandra inbördes. Det skulle undansparka en institution, som ej mera betyder något, som ej eger verklig inflytelse; som alla åro med om att förafskeda sedan det i 40 år visat sig, att regeringen icke frågar efter den, utan då något skall utråttas, kringgår eller —