————————— — Konst och Kärlek, (Romanscykel af Afze.) (Forts. fr. N:o 150.) VII. Gynne frihet! nu år du försvunnen, Flydd, förbi för evigt! Jag år fången; Frihetshjelten år af bojan hunnen, Blyges ej att prisa den i sången. Gyllne frihet! bjudes dig en sådan Svandunsboja, akta dina vingar! Måktig, som du år, o! fly dock vådan! Måktigare bojan allt betvingar. Hår och döm! Ur tvenne stjerneblida Ögon strålar ut en sjål, så eldigt öm, Ljuf som första qvinnans första blyga dröm Uti Edens natt vid Adams sida. Blicka en minut i dem och vandra Sedan lugn och stolt som förr, du himlens son! Nej! du blir en slaf, och för din drottning: thron Faller du i stoftet som vi andra.