Utrikes Nyheter. FRANKRIKE. Hvilken betydlig inflytelse antagandet af den nya presslagen kommer att utöfva på de större tidningarne, kan ses af följande enkla beråkning. Constitutionel-, som nu kostar 32 Francs i Paris och 44 i departementerne, skall genom den nya lagen för hvarje prenumerant i staden så en ny utgift af 18 Franes, och måste derföre antingen föröka prenumerationsafgisten till 50 Francs, hvarigenom dess afsåttning sannolikligen kommer att minskas, eller, derest den vill endast höja den till 40 Franes, samma pris som söre revolutionen, sjelf lida en sörlust af 200,000 Francs. På de exemplar, som gå till provinserna och utlandet, kommer den i sådant fall att förlora 144, 000 Francs, således inalles 344, 030 Francs. Det år således icke underligt, om nåstan hela pressen, oafsedt hvad fårg de olika bladen tillhöra, bekåmpa den nya lagen. Förlångningen af Louis Bonapartes presidentskap kommer att snart blifva vitalfrägan för dagen och troligen föranleda en svår kris. Då denna fråga direkte berör författningen, och en förändring af författningen grundlagsenligt först skulle kunna ega rum om tvenne år och blott under vissa vilkor, så kommer det tillika att blifva fråga om sjelfva författningens existens. I detta hånseende anstållas af -Patrie följande märkliga betraktelser: Hvilket år det såkraste, mest praktiska och landets interessen mest motsvarande medel att åndra författningen? Det gifves tvenne slags medel: de lagliga formerna eller anvåndandet af våld, revision eller stätskupp. Det gifves återigen tvenne slags revision; den grundlagsenliga, det vill såga revisionen i de af författningen föreskrifna former, och revisionen genom den lagstiftande nationalförsaml. bet gifves 2:ne slag möjliga statskupper: en statskupp genom republikens president, och en stätskupp genom nationalförsamlingen-. I afseende på den sista punkten säger samma blad vidare: En revision låter icke utföra sig vid nationalförsamlingens nuvarande sammansättning. Om tillochmed, hvilket dock är föga troligt, alla de olika fraktionerna af ordningspartiet blefve ense om de paragrafer, som skulle revideras, så skulle de åndå icke förena det af författningen fordrade röstantalet.General Changarnier skall hafva försonat sig med krigsministern. Persigny, presidentens andra jag, skall vara designerad till ministerstatssekreterare, ett embete, som icke funnits sedan kejsartiden och hvilket i Persignys hånder komme att förläna sin innehafvare större inslytande på årendernas gång, ån sjelfva premierministern eger.