Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 29 juni 1850, sida 1

röst hviska de ljufvaste ord, och en ljusning af stilla lycksalighet ökade behaget hos den ålskliga flickan. Äfven vid sitt piano upplifvade hon minnet af det förflutna, då hon låt dess toner bilda Alfreds favoritstycken. Hennes stilla glådje ökades ånnu mer, då ett bref ankom från utrikes ort, som innehåll underråttelse om Wallers ankomst till vederbörligt stålle, hans vålbefinnande der och hans tacksambet för grefvens och hans familjs godhet. Stackars Hilma! långe skulle dock ej din stilla frid råcka, ty i medio af September lockade henne ljudet af en vagn till fönstret, hon blickade ut och såg med förskräckelse, att den unge, gentile mannen som hoppade ur den elegante kabrioletten och kastade tömmarne åt betjenten, var störaren af hennes lycka, Philip Gyllenfelt. Svanehjelm emottog honom med ett af glådje strålande ansigte, samt fåstade en blick på sin dotter, hvilken tycktes såga henne hvad hennes frid tillhörde; grefvinnan helsade honom med sitt ljufvaste smålöje, men stackars Philip, af Hilma sick du ej någon glad blick. Samma operationer fortsattes nu, om möåjligb ånnu ihårdigare, men Hilma var och förblef kall, kall som en marmorstod, och Phi