Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 juni 1850, sida 2

—r— — —— — —— —— —— göra hennes lif så sorgfritt, som det var honom möjligt, men för tvenne år sedan kallades han åfven till hennes dödssäng. Alldeles ensam i verlden, egnade han nu en broderlig, ja, mer ån broderlig ömhet åt den ålskliga Hilma, som i åtskilliga åmnen delade hans undervisning med brodren; men då den unga slickan skulle beredas till sin första nattvardsgång, upphörde dessa timmar, och grefvinnan låt ej otydligt förstå, att det vore slut på det förtroliga förhållandet med barnet Hilma, och ett mera afmått uppförande borde iakttagas mot fråken Svanehjelm. Under de sex år Waller sålunda uppehållit sig på Svanenås, hade han dock tidtals vistats vid akademien, tillika med sin discipel, ty grefven önskade ifrigt, att Hugo skulle förblifva under Wallers handledning till sitt intråde vid Carlberg. Och hårmed hafva vi uppdragit en konturteckning af Wallers fordna lif; många sådana kunna göras ur verkligheten, men, tyvårr, likna ej alla ynglingar honom. Öppen och redlig, bröt han aldrig ett engång gifvet löfte; sökte aldrig att genom sofismer göra lasten till dygd, eller åtminstone till en förlåtlig svaghet, utan bjöd till att troget hålla sig vid det, som han ansåg för rått, men undvek ej derföre som en eremit sina