kallas? ... Hvad hjelper detta. ... Jag år redan vand vid sådant, och har redan berömvärdt utstätt mera ån ett förhör! Dock, var lugn, de komma hit.Krigarne syntes nu, förelupne af en skara af byns bondgossar. ... En vink af anföraren föranledde dem att betåcka ingången. Chefen kastade sig sjelf utan aktning för den vålkånda grefvinnan vårdslöst i en låndstol och begynte med spotsk mine att mönstra rummet. — al sanning, en mindre passande vistelseort för en pohlsk grefvinna, så öppnade han, våndande sig åt Isidora, sin språklåda. Men denna, för stolt att klaga, svarade: -Jag år sjelf nöjd. — Isidor trådde då dristigt fram till bespottaren och frågade med ungdomlig trotsighet: Kånner ni då icke, hvarföre vi bo så uselt, herr ofsicer?— Nå? frågade denne. — Derföre, att våra slott och åkrar, guld och silfver, vagnar och håstar, åro af er herre. En straffande blick af modren förstummade den lille talaren. Ryssen gaf till ett flatskratt. ... En kåck gosse den der!, tillade han. -Min tanke år, att om icke Czaren tager sina visa mått och steg, så uppvexer i det unga bråstet, innan vi veta ordet af, en ny revolution! Huru står det till, unga bjel