Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 11 juni 1850, sida 1

— 1 10 -1-—-Z-OMFÖO OO stemet i alla dess detaljer, så som han målat eller framstållt detsamma, synnerligast i de 2 nyssbemålte skristerne. Under en kavallerimanöver hade Harro den olyckan att håsten störtade med honom, och den skada han dervid erhöll, gaf honom anledning att söka sitt afsked från kavalleriet och hoppades nu att kunna komma ut ur landet. Afskedet skulle emellertid underskrifvas af kejsaren sjelf. I den rapport, som hårom afgick till St. Petersburg, var det förutsatt, att han skulle mottaga en anställning i infanteriet, generalstaben eller på den civila banan. I sista hånseendet hade man beståmt honom en plats som hemlig attache i Neapel med ett provisoriskt underhåll af 1000 dukater om året. Öfverste Sass, chef för den hemliga militårpolisen, spårrade emellertid för honom möjligheten att på ett eller annat sått nu komma ur landet. Han blef vid denna tid arresterad i Warschau, men genom en, af omståndigheterna gynnad flykt, lyckades det honom att öfver Kalitsch finna vågen till Dresden, dit han ankom i Juni månad 1830. Hår fann han den ryska polisen vara kommen i förvåg, men den sachsiska regeringen tycktes icke den gången vilja emottaga ryska instruktioner. Under vistandet i Warschau skref Harro icke ett enda ord politik, men flera belletristiska saker, hvaribland en tyrolernovell Firn. Matthes-, hvilken i d:r Mentzells öfversigt öfver den tyska litteraturen omtalas på ett utmärkt rekommenderande sått. För de tvenne ofvannämnde skrifterna hade Harro stora svårigheter att finna en utgilvare i hela Tyskland, till dess en ung bokhandlare i Leipzig vågade försöket, likvål med vilkor att förblisva okånd. Under det tryckningen försiggick blef Harro förvisad från Leipzig, dit han begifvit sig från Dresden, och sedan han valt Eisenburg till ny uppehållsort, måste han öfvergifva detta stålle. Nu begaf han sig till Alexander-badet i Bayern. Inom loppet af 2 månader skrefs nu novellen Poloteken-, som af Mentzell år omtalad på ett I sårdeles fördelaktigt sått. Denna sin fristad lemnade han om hösten 1831, kort före Warschaus fall, och begaf sig till Strassburg. Från Frankfurt blefvo hans skrifter förbjudna Öfver hela Tyskland, medan agenter för en tysk regering sökte besticka hans penna, på det sått att man sökte kåpa densamma för ett årligt gage af 3000 gyllen, som man tillbjöd sig att deponera hos en bankir i Magdeburg. Man antydde tillika, att han, för att göra öfvergången så omårklig som möjligt, icke vore förpligtad att på en gång byta fårg, utan skulle han sjelf få afpassa tiden. Harro tog emellertid fram sin dolk, stod och lekte med denne, medan det vackra förslaget utvecklades och förtydligades, och parlamentåren var klok nog att förstå detta stumma språk. De anteckningar vi begagnat vid det föregående upphöra med hans vistande i Strassburg 1832, hvarest han utgaf tidskriften: Det konstitutionella Tyskland. Om den tid, som ligger emellan detta år och hans ankomst till Slesvig 1848 kunna vi åfven meddela en kort Derättelse efter Brockhaus konversationslexikon. Från Strassburg reste han till Schweitz, hvarest han i Bern blef aresterad 1836 såsom — ——