Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 6 juni 1850, sida 1

ö — — —— Ser man på den ersåttning, staden lemnar sin redan på åndamålsenligt sått ordnade del af polisen, den för nåtterna, så erhåller nattvåktare 16 sk. bko för en tjenstgöring, som per medium uppgår till fem timmar under den tid af dygnet, då i allmånhet intet år att förtjena; och når man betånker, att en polisuppsyningsman för dagen skulle per medium vara upptagen tre gånger så lång tid, kan man ensamt efter denna beråkning stadga sin dfvertygelse om skåliga beloppet för hans ersåttning. Polisuppsyningsman, bör vidare hafva utsigt, att, i den mon han förvårfvar ökad duglighet för sin tjenst, kunna bereda sig förmonligare vilkor. Derföre åro högre löner föreslagne inom polisuppsyningsmansgraden, nemligen för tio till 300 rdr och för ytterligare tio till 333 rdr 16 sk. bko. De, svarande emot rotmästare för nattpolisen, som förnämligast skola genom Nitig patrullering tillse, huruvida uppsyningsmånnen fullgöra sina ålig eganden, kunna icke vara belåtne med mindre ån 450 rdr bko, då rotmåstare, för en tredjedel så lång tjenstgöring undfår 200 rdr bko. Gevaldigerne, svarande emot befålhafvaren ösfver nattbevakningen, kunna råttvisligen icke eller bjudas lågre vilkor, ån dennes. Han åtnjuter, såsom bekant år, 666 rdr 32 sk. bko. Under torgdagarne och vid marknader, som åro särskildte tillfållen, måste polisen, på det att icke den vanliga bevakningen skall lida af bråck, halva serskild förstårkning. För detta åndamål åro serskilde polisuppsyningsmån beråknade med årligt arfvode af 100 rdr bko för hvardera. Tillika erfordras extra uppsyningsmån, att såtta i stållet för af laga förfall hindrade ordinarie och att desslikes vara att tillgå vid utomordentliga fall. Kostnadsförslaget innehåller, att desse skola årligen undfå 20 rdr bko under råttighet att godtgöras med en rdr bko för hvarje dag, de utöfver tio dagar kallas till tjenstgöring. Till kallelsers sortstållande, jemte vården om poliskammarens tillhörigheter och i dess förvar befintligt gods, behöfvas 2:ne vaktmåstare. Skulle posterad polisbetjent båra kallelser, vore han ju hindrad från ståndig patrullering och noggrann kontroll på honom icke möjlig. Polisbetjeningen bår under vanliga förhållanden d båra vapen, endast till försvar en battong; men nödiga vapen, bestående i undergevår, böra vara för densamma att tillgå, i fall behofvet skulle göra bruket deraf oundvikligt, för hvilken håndelse personalen och bör vara inöfvad i begagnandet af sitt vapen. Bland kostnaderne uti det framlagda förslaget ingår följaktligen anskaffandet af erforderligt antal huggare med axelgehång. På det posterad polisbetjent, når han ensam icke anser sig kunna råtta en uppkommen oordning, må kunna kalla de nårmaste stationerade af sina kamrater till bitråde, bör han vara försedd med en pipa af så stark ljud, att han kan af denna blifva hörd; och man skall hoppas, att, vid detta tecken til för banden varande fara, hvarje ådelsinnac medborgare, som dertill år i tillfålle, skyndar till hans undsåttning, om så skulle behöfvas EES YES NT TESEN NTE TIS ATEA KENT ENAT