Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 juni 1850, sida 2

z-—— — erkebiskopen af Turin; på listan öfver gäfvorna finnas Montalembert och slere andra representanter. Reaktionen misstror nationalgardet; det visste man, men det som man ej har reda på, det år, att vederbörande nu tro sig så hafva makten i hånderne att de icke sky att lågga den si full dager. Nationalgardets postering vid Louvern år indragen och den vid stadshuset blir hvarje afton kl. 11 af en sergeant af arKr meen ordentligen innesluten och först kl. 5 I satt i frihet. La Republiduebekantgör, bland andra, åfven följande nyheter: De noggrannaste undersökningar verkstållas tidt och ofta uti de rum, sångar och utrustningspersedlar som tillhöra garnisonstrupperne i Paris; man söker dfver allt, ja till och med i stöslor, skor, gevårspipor, o. a. d. för att finna socialistiska skrifter. Soldaterna vid genikorpsen åro sedan någon tid föremål för hvarjehanda förföljelser; man håller det vaksammaste öga på dem, emedan man vet att de alla åro demokrater; för några dagar sedan blefvo 2 af dem sånde till Algier; åfven har en sergeant blifvit aflågsnad för det han brefvexlade med en af sina deporterade kamrater. För 2 dagar sedan blef ett fruntimmer håktadt emedan hon innehade ett exemplar af la Presse. Genom flere betydande perSoners mellankomst blef hon försatt på fri fot, och polisprefekten beklagade att hans tjensteandar öfverskridit sina instruktioner; men detta var också hela rekonventionen. -Le nationalberåttar ur -Nev-york-Heraldatt omkostnaderne för tidningen Pacisice Nevs i St. Francisco uppgå till 100,000 Dollars; och ändå vinner redaktionen enorma summor. Petitioner emot antagandet af den nya vallagen ingå från nåstan alla håll. Om misshålligheterne emellan Frankrike och England talas på olika sått; ån omtalas det att kejsaren af Ryssland vill blanda sig i afsåren och till följd deraf återkallat sin miniSster von Brunnow från London och hulletin de Parissåger redan att ryska, franska och dsterrikiska flottorna skola förenas för att gifva Neapel skydd emot England; ån åter tror man sig veta att lord Palmerston gjort en koncession och att det goda förhållandet åter intrådt. Det förmåles att kabinettet, med bibehällande af: Baroche, Rouher och Fould skall i öfrigt undergå en förändring. ITALIEN. NEAPEL. bet beråttas att en engelsk agent ankommit dit och fordrat 300, 000 SSterling i ersåttning sör den skada engelska undersätare lidit vid belågringen och bombarderingen af Messina. Konung Ferdinand skall hafva erbjudit sig att betala hålften kontant och att förvandla hålften till statsskuld. Den brittiska agenten lårer hafva antagit detta med vilkor likvål, att skulden erkännes af konungarikets konstitutionella kamrar; men konungen påstod att kamrarne ej hade något att hårmed skaffa, helst han ville afskaffa konstitutionen och blifva ensam herre på tåppan. Utgången af dessa underhandlingar känner man ånnu ej. ————L LLA n