Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 maj 1850, sida 1

— ——————————— nat alternatif sinnes icke, om vi ej skulle använda de uti England, i industrialismens sörlofvade land, vid hvarje inbrytande ofördelaktig konjunktur genast af fabrikanten nyttjade utvågarne, att antingen uppsåga arbetarne, ögonblickligt vråka dem på gatan och låta dem taga sig ut båst de gitta, tills en ny våndning af konjunkturen efter veckor, månader och någongång år åter kallar dem i arbete, eller att ock gifva dem blott half eller en qvart sysselsåttning, halft eller ett qvart dagsarbete, men också endast emot half eller ett qvarts dagspenning. Svenska sabriksoch handtverksarbetaren kånner ej dessa kriser, som der åro periodiska, som der med nåra mathematisk visshet kunna förutsågas, och som utgöra en förbannelse för arbetaren uti de lånder, hvarest den prisade industrialismen spridt sina vålsignelser. Tack vare det visa skyddssystem för inhemska arbetet, som Ed. Kongl. Maj:t, ej utan billigt afvågande jemvål af förbrukarens rått, med kraftfull hand men fritt från öfverdrift uppråtthållit mot håftigt påtrångande enskildta intressen och mot meningar vilseförda af industrialismens ensidiga låror, befinna sig Sveriges fabriksoch handtverksarbetare ånnu uti en jemsörelsevis lycklig belågenhet, den deras likar uti Europas söretrådesvis industriella lånder sannerligen skulle afundas dem, om de den kånde. Under det arbetslönerne hos dessa af industrialismen hemsökta folk i de sista tre, fyra decennierne nedsjunket dfverhufvud trettio (30) procent och arbetarens vilkor till kosthåll och nåringsmedel blifvit vida såmre ån förr, till följd af den ytterligt uppdrifna konkurrensen emellan industri-idkarne, hvilka för vinnande af afsåttning oupphörligt måst nedtvinga produkternes pris och följaktligen åfven produktionspriset eller arbetslönerne, har svenska fabriksoch handtverksarbetarens ekonomiska stållning visserligen snarare förbåtfrats ån sörsåmrats, ehuru vi derföre ej neka att råttvisa önskningar i afseende på hans belågenhet i det hela ånnu kunna återstå att uppfylla. (Forts.)