Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 maj 1850, sida 1

A ne or td förneka angelägenheten och råttmätigheten utaf skyddstull, der denna får arbetarens uppehålle, och för uppråtthållandet af hans menniskovårde år behöslig. Äfven vi medgifva o tvunget, ja ån mer, vi yrka osörbehällsamt, att skyddande tullförsattningar i fabrikantens I interesse endast undantagsvis och i viss mån böra medgifvas, och att de såsom allmängiltig o omkullkastlig princip, såsom en princip både af rått och samhållsnytta, blott kunna råttfårdigas då de för arbetarens skull åro påkallade. Men detta inträffar just med arbetarne i våra yrken. Det år såsom vi nåst förut i underdånighet haft nåden anföra med Rysslands och Englands tillverkningar, som i vår våg täslan, egentligen kommer i fråga. Men hurudan år i nåmnde lånder arbetarnes stållning 1 allmånhet och specielt i fabriksvåg? I Ryssland år lifegenskapen arbetets allmånna form, och åfven i fabrikerne sysselsåttas en otrolig mångd lifegna, som, inöfvade i manil pulationerne af utlåndska måstare och under tillsyn af dessa, få nåja sig med huru ringa lefnadsvilkor och dagspenning husbonden vill bestå dem. I England åter har med industriens eller råttare industrialismens jåttelika utveckling under det sista halfseklet uppstått en sabriksbesolkning af millioner i ordets egentliga bemårkelse proletärer, sör hvilkas vilkor och samhållsstållning. vid det grånslösa afstånd som der skiljer rika och fattiga och de sednares nåra lika grånslösa beroende af de förra, det hrita slafveriet blifvit hos sednare tidens politiske och statsekonomiske förfaftare en allt mer och mer vedertagen benåmning. Oaktadt den skyddstull Ed. Kongl. Maj:t och rikets höslosl. stånder uti tulltaxan vålvilligt beståmt för våra yrken, och den vi ingalunda hafva den förmåtenheten eller ensalden att tro vara för vår skull såsom tillverkare gilfven utan med upplyst och landsfaderlig statsklokhet förunnad våra arbetare, så kånna vi dock redan inflytelsen utaf den ryska och engelska konkurrensen, till följd utaf den våsentliga modifikation denna skyddstull erhållit genom 13 utaf underråttelserna till tulltaxan. Men, gynnade som Rysslands och Englands fabrikanter åro af så många andra förhållanden, dem vi hår ofvanföre till en del underdånigst uppråknat och slutligen åfven af arbetarens i dessa lånder djupt nedtryckta stållning, hvilken de helt och hållet hafva uti sitt våld, såger det sig sjelf att konkurrensen med dem skulle blifva alldeles förkrossande för våra arbetare, om på I sått de Götheborgska petitionårerne begårt, all tull blefve å våra tillverkningar borttagen. Ty skulle vi under sådana omståndigheter inlåta oss i tåflan, skulle vi under en fullkomlig tullfrihet bjuda till att fortfarande sysselsåtta våra arbetare och drifva våra yrken, hvilka redan under nårvarande förhållanden I gifva oss en ganska knapp behållning, så hade vi såsom enda vilkoret för att kunna bestå uti ett så åfventyrligt försök, ingen annan utvåg ån att ånda till ytterlighet nedpreja arbetslnerna, ån att åfven bringa våra arpetare nåra den lifegnes, nåra fabrikstrålens vilkor. En sådan åtsörd vore nådtvungen, Så vidt vi skulle hålla våra arbetare vid samma I fulla sysselsåttning som hitintills, och ingen kunde med fog klandra oss derför; något anyTfb!;:——